Carl Gustaf Thomson
| Carl Gustaf Thomson | |
 | |
| Född | 13 oktober 1824 Malmö, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 september 1899 (74 år) Lund |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Entomolog, zoolog[1], universitetslärare, kurator[1] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Carl Gustaf Thomson, född den 13 oktober 1824 i Mellan-Grevie socken i Malmöhus län, död den 20 september 1899 i Lund, var en svensk entomolog.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Thomson blev student i Lund 1843, filosofie magister 1850 och docent i zoologi där 1857. Han förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne, blev 1862 intendent för den entomologiska avdelningen av zoologiska museet och utnämndes 1864 till adjunkt i entomologi. Thomson besökte 1872 som riksstatens stipendiat kontinenten och företog även andra forskningsresor i utlandet. Han erhöll 1877 kallelse till föreståndarbefattningen vid entomologiska museet i Berlin, men antog den ej.
Thomson bearbetade olika områden av sin specialvetenskap i arbetena Coleoptera Scandinaviæ (tio band, 1859-68), Skandinaviens Hymenoptera (fem band, 1871–1879) och Opuscula entomologica (22 band, 1869–1897). Han offentliggjorde därjämte i Vetenskapsakademiens handlingar och översikt monografier över skandinaviska insektsläkten jämte andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgav Skandinaviens insecter (1862). I bearbetningen av det vetenskapliga material, som hemfördes under fregatten "Eugenies" världsomsegling, deltog han genom avhandlingen Diptera, species novas etc. (1858).
Thomson var ledamot i Fysiografiska sällskapet i Lund (1861) och hedersledamot i de entomologiska samfunden i Paris, Berlin, Bryssel, London och Sankt Petersburg.
Thomson har fått ge namn åt kägelbiet thomsonkägelbi, en biart som bara finns i Sverige[2].
Thomsons gravvård återfinns på Norra kyrkogården i Lund.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Thomson, Karl (Carl) Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010-2014” (PDF, 555 kB). Naturvårdsverket. sid. sid. 11. http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6332-0.pdf. Läst 5 november 2013.
|