Vilhelm IV
| Levde: | 1765-1837 (71 �r) |
| Titel: | Kung i Storbritannien och Irland 1830-1837 (7 �r) Kung av Hannover 1830-1837 (7 �r) |
| Kr�nt: | 8 september 1831 (Westminster Abbey, London) |
| Far: | George III (1738-1820) |
| Mor: | Charlotte av Mecklenburg-Strelitz (1744-1818) |
Biografi
Vilhelm IV av Hannover (William Henry) f�ddes den 21 augusti 1765 i Buckingham palace i London som tredje son till George III (27) och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz (21).
Sj�f�rsvaret
Det var inte v�ntat att Vilhelm skulle bli kung av Storbritannien och Irland eftersom han hade tv� �ldre br�der, George (IV) och Frederick Augustus, som stod n�rmare i tronf�ljden.
Redan som liten best�mdes det d�rf�r att Vilhelm skulle ing� i sj�f�rsvaret och som tretton�ring b�rjade han i flottan som sj�kadett och var med och stred redan tv� �r senare i slaget vid S:t Vincent (1780) under amiral George Brydges Rodney.
Sj�manskungen
Som 21-�ring (1786) blev Vilhelm stationerad i V�stindien med kaptens rang men �terv�nde redan �ret d�rp� hem utan order, s�ndes p�nytt dit f�ljande �r, men anv�ndes efter 1789 inte i n�gra aktiva tj�nster �ven om han inom flottan avancerade till konteramiral 1789, amiral 1799 och 'admiral of the fleet' 1811. Efter alla �r vid flottan kallades han sedan f�r 'the Sailor King' (sj�manskungen). 1789 upph�jdes han ocks� till hertig av Clarence.
Kung 1830 & kr�nt 1831
N�r hans �ldre bror Frederick Augustus dog 1827 stod Vilhelm f�rst i tronf�ljden till kungakronan. Tre och ett halvt �r senare, den 26 juni 1830 gick hans bror George IV bort och Vilhelm blev kung i en �lder av 65 �r. Kr�ningen skedde f�rst �ret d�rp�, den 8 september 1831.
Stora saker skedde under Vilhelms regering, bland annat parlamentsreformen 1832 i England och grundlagsstiftningen i Hannover 1833. Till parlamentsreformens genomf�rande medverkade han personligen genom att lyckas f� �verhusets majoritet att ge upp sitt motst�nd. Hans gamla sympati f�r whigpartiet hade med �ren svalnat och i november 1834 avskedade han under en svag f�rev�ndning whigpartiets premi�rminister William Lamb (Melbourne) och gav sedan torypartiets medlem Robert Peel i uppgift att bilda ny regering. Peel st�rtades dock i april 1835 och efter det ingrep Vilhelm knappast n�got mer i de politiska sysslorna eftersom han inte var tillr�ckligt insatt och dessutom saknade intresse.
(1761-1816)
Popul�r
Det s�gs att Vilhelm skall ha varit b�de tankl�s och obeslutsam och utan h�gre beg�vning men han var �nd� r�tt s� popul�r hos befolkningen p� grund av sina enkla r�ttframma s�tt och vanor och sitt glada och v�lvilliga v�sen.
�lskarinna & barn
Fr�n �r 1791 levde Vilhelm mest tillbakadraget tillsammans med en irl�ndsk sk�despelerska som hette Dorothea Bland (som upptr�dde under namnet mrs Jordan). Under deras tjugoc �r tillsammans fick de minst tio barn och alla fick de efternamnet Fitzclarence. Dorothea gick bort 1816.
1) George Augustus (1794-1842)
2) Henry FitzClarence (1795-1817)
3) Sophia Sidney (1796-1837)
4) Mary Fox (1798-1864)
5) Frederic (1799-1854)
6) Elizabeth Hay (1801-1856)
7) Adolphus (1802-1856)
8) Augusta Gordon (1803-1865)
9) Augustus (1805-1854)
10) Amelia (1807-1858)
�ktenskap
N�r Vilhelms bror George IV:s enda barn, Charlotte Augusta, dog 1817 kom Vilhelm n�rmare i tronf�ljden till Storbritanniens krona. Vid n�rap� 53 �rs �lder, den 11 juli 1818, gifte han sig d�rf�r med Adelaide av Saxe-Meiningen (26) i hopp om att f� en legitim tronarvinge. De fick tillsammans fem barn inklusive tvillings�ner men dog i sp�d �lder.
Barn
Adelaide och Vilhelm fick 5 barn som alla dog sp�da:
1) Charlotte Augusta (1819) († 1 dag)
2) Elizabeth (1820-1821) († 12 v)
3) D�df�dd tvillingson (†)
4) D�df�dd tvillingson (†)
5) Dotter (1824) († 1 dag)
Vilhelm (71) gick bort den 20 juni 1837 i Windsor castle d�r han ocks� begravdes. Genom hans d�d uppl�stes den personalunionen som sedan 1714 f�rekommit mellan England och Hannover. N�sta att bli regent i Storbritannien och Irland var Victoria av Hannover.
Stöd historiesajten!
1770 Beethoven f�ds i Bonn den 16/12
1778 Filosofen Voltaire d�r den (maj)
1789-1799 Franska revolutionen p�g�r
1793 Frankrikes kung Ludvig XVI avr�ttas
1793 Marie Antoinette avr�ttas
1796 Jenner uppt�cker smittkoppsvaccin
1804 Napoleon blir kejsare
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1817 J. Monroe blir USA:s 5:e president
1821 Napoleon d�r p� �n Saint Helena
1825 Braille skapar blindskriftssystemet
1836 Triumfb�gen i Paris f�rdigbyggd
Stöd historiesajten!