Karlsruhe

Karlsruhe
Kretsfri stad
Vy över slottet och centrala Karlsruhe.
Vy över slottet och centrala Karlsruhe.
Flagga
Kommunvapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Baden-Württemberg
Regierungsbezirk Karlsruhe
Höjdläge 118 m ö.h.
Koordinater 49°1′N 8°24′Ö / 49.017°N 8.400°Ö / 49.017; 8.400
Yta 173,42 km² ()[1][2]
Folkmängd 308 707 ()[3]
Befolkningstäthet 1 780 inv./km²
Borgmästare Frank Mentrup (2013–) (SPD)
Postnummer 76229, 76131, 76137, 76133, 76135, 76139, 76149, 76199, 76185, 76187, 76189, 76227 och 76228
Riktnummer (+49) 0721
Registreringsskylt KA
Kommunkod 08 2 12 000
Regionalkod 08 2 12 0000
08 2 12 0000 000
Geonames 2892794
OSM-karta 62518
Läget för Karlsruhe i Tyskland
Läget för Karlsruhe i Tyskland
Läget för Karlsruhe i Tyskland
Läget för Karlsruhe i Baden-Württemberg
Läget för Karlsruhe i Baden-Württemberg
Läget för Karlsruhe i Baden-Württemberg
Webbplats: Karlsruhe

Karlsruhe är en kretsfri stad i regionen Mittlerer Oberrhein i Regierungsbezirk Karlsruhe i förbundslandet Baden-Württemberg i Tyskland.[4] Staden ligger vid Rhen, nära gränsen till Frankrike och omkring 60 km söder om Mannheim och Ludwigshafen och cirka 80 km nordväst om Stuttgart.

Folkmängden uppgår till cirka 309 000 invånare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades 17 juni 1715 i och med grundläggandet av slottet Karlsruhe av Karl III Wilhelm av Baden-Durlach och namngavs efter honom. Staden anlades på en skogbeväxt sandslätt efter norditalienskt mönster. Mitt i en ring uppfördes slottet, från vilken 31 vägar radierade ut genom skogen. Nio av de mot söder radierande vägarna utbyggdes till gator. Karlsruhe fick på så sätt en solfjäderformig stadsplan. På 1800-talet tillkom sex nya radialgator och fyra nya stadsdelar. Karlsruhe övertog det av fransmännen förstörda Durlachs funktioner.[5]

Efter 1806 var Karlsruhe residensstad för storhertigarna av Baden. Från revolutionen 1918 och fram till slutet av andra världskriget var staden huvudstad i Republiken Baden som sedan 1952 ingår i Baden-Württemberg.

Av den lilla residensstaden, av vars 13 711 innevånare 1812 ännu hälften bestod av statstjänstemän, hovpersonal och militär växte upp en stad med livlig industri och handel. År 1925 levde 71 % av befolkningen av industri, handel och kommunikation, och endast 14 % av allmän tjänst. Detta hörde samman med att Karlsruhe blev centrum för flera viktiga kommunikationsleder. Nio järnvägar ledde i början av 1900-talet till staden, och 1899–1901 förbands Karlsruhe genom en 1 900 meter lång kanal med Rhen.[5]

Den nuvarande slottsbyggnaden uppfördes 1752–1782 av Philippe de La Guêpière och Albrecht Friedrich von Kesslau. De flesta officiella byggnaderna stammar från 1800-talet. Friedrich Weinbrenner byggde från 1814 en katolsk och en evangelisk stadskyrka i klassicerande stil, den förra en rotunda. Bland modernare byggnader märks Utställnings och konserthuset från 1915.[5]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Duospårvagn, som kan köra både på spårväg och på järnvägen.

Genom Karlsruhes östra delar passerar motorvägen A5 från Gießen via Frankfurt am Main söderut till Basel. I Karlsruhe börjar A8 österut mot StuttgartMünchen och Wien, A65 norrut mot Ludwigshafen, och A65 i sydvästlig riktning mot Strasbourg och Paris.

Karlsruhe är också en viktig järnvägsknutpunkt. Här korsar banorna AmsterdamGenève och MünchenParis.

Karlsruhe har ett stort spårvägsnät som också omfattar flera sträckor med duospårvagnstrafik.

Genom sin hamn i Rhen har Karlsruhe anknytning med Nordsjön.

Staden har ett flygfält med gräsbanor för lättare privatflygplan, men ett beslut har fattats om att bygga en betongbana för att kunna betjäna matartrafik.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Karlsruhe finns förutom sex yrkeshögskolor även Karlsruher Institut für Technologie, som ursprungligen var en teknisk högskola, grundad 1825. Även om tyngdpunkten fortfarande ligger inom det teknologiska området har universitetet sedan länge flera andra fakulteter.

Rättsväsende[redigera | redigera wikitext]

Bundesverfassungsgericht

I Karlsruhe har förbundsrepubliken placerat två av de högsta rättsinstanserna i landet, nämligen Bundesgerichtshof (som motsvarar Högsta domstolen i Sverige) och Bundesverfassungsgericht (som är den högsta författningsdomstolen). Detta har gjort att staden också kallas Rättens residens.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fotbollslaget Karlsruher SC är stadens mest framgångsrika fotbollslag och spelar på Wildparkstadion.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.destatis.de.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 27 december 2020. 
  5. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 22-23 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]