Axel Oxenstierna

Biografi
Axel Oxenstierna af S�derm�re f�ddes den 16 juni 1583 p� F�n� i Uppland som son till friherren Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (32) och Barbro Axelsdotter (Bielke af �ker�) (27). P� h�sten 1584, vid lite �ver ett �rs �lder, f�ljde han med sin far �ver �stersj�n till Revals slott, d�r hans far blivit st�th�llare. Han levde d�r sina fyra f�rsta �r. 1588 var de �ter hemma p� sitt gods F�n� vid M�laren.

Studier utomlands
Tillsammans med sina br�der Krister och Gabriel, fick han undervisning av Isac Rothovius 1572-1652 (som senare blev biskop i �bo) och efter att deras far avlidit 1597, och under Rothovius ledning, reste de utomlands f�r att fullborda sina studier vid de f�rn�msta h�gskolorna: Wittenberg, Jena och Rostock. Hans studerade i huvudsak teologi, latin och tyska.

Minnesmedalj fr�n 1883

Tjugo �r gammal (1603) var han �ter tillbaka i Sverige och blev d� utn�mnd till kammarjunkare hos kung Karl IX. Tre �r senare (1606) fick han i uppdrag att �ka till Mecklenburg f�r att f�ra en giftem�lsavhandling f�r Karl IX:s systerdotter, men troligen f�renad med andra uppdrag ocks�.

Riksr�d
Under sin fr�nvaro utn�mndes han till riksr�d, och n�r han kom tillbaka fr�n Mecklenburg 1606 var han, trots sin unga �lder (23 �r), en av Karl IX:s mest betydande m�n. Han fick nu viktiga uppdrag, det ena efter det andra.

1609 s�ndes han och hovkansler Nils Chesnecopherus 1574-1622 till Reval f�r att p� Karl IX:s v�gnar ta emot estl�ndska ridderskapet och staden Revals hyllning.
Efter Karl IX:s d�d p� h�sten 1611 och enligt kungens testamente blev Oxenstierna vald till en av de som skulle ing� i Gustav Adolfs f�rmyndarregering. Och redan i december samma �r fungerade han som rikskansler vid riksdagen i Nyk�ping. Formellt utn�mndes han dock f�rst den 6 januari 1612, sedan Gustav Adolf sj�lv tilltr�tt regeringen. Han var med och organiserade, ordnade och kontrollerade verksamheten, bland annat i utrikes angel�genheter, i justitief�rvaltningen, krigsmakten b�de till lands och sj�ss, rikets finanser, civilf�rvaltningen, kyrkan, universitetens och skolornas styrelse.

Fredsf�rhandlingar i Kn�red
�r 1612 reste han till fredsf�rhandlingarna i Kn�red d�r han den 18 januari 1613 undertecknade freden. F�r detta bel�nades han den 17 april samma �r med att bli h�radsh�vding i Snevringe h�rad i V�stmanland, och den 5 februari �ret d�rp� fick han �ven Kimito i Finland som friherreskap. H�sten 1620 var han �ven i Berlin och avslutade �ktenskapsdiskussionerna f�r Gustav Adolf och Maria Eleonora.

Under kungens f�ltt�g 1621 var Oxenstierna den ledande mannen i regeringen. Och det var s�kert p� Axels uppmaning som kungen tog in hans bror Gabriel Oxenstierna och hans kusin Gabriel Bengtsson Oxenstierna i regeringen. En av Axels uppgifter som rikskansler var att skaffa fram f�rn�denheter till kriget s�som manskap, pengar och varor s�v�l till arm�n som till flottan. Hans f�rtr�ffliga skicklighet i denna sak gjorde att Gustav Adolf tog med honom p� f�ltt�get till Livland 1622, d�r han fick sitt bost�lle i Riga med uppgift att s�rja f�r Rigas f�rsvar, och �ven f�r arm�ns behov. Som bel�ning f�r detta fick Oxenstierna senare (aug. 1622) hela biskopsd�met Wenden och de fyra slotten som l�g d�r.

F�rmyndarregering
Oxenstierna fick alla m�jliga uppdrag av kungen vilka han alltid utf�rde till full bel�tenhet. Efter att Gustav Adolf stupat i L�tzen 1632 och hans dotter Kristina blev drottning var Oxenstierna �ven med i hennes f�rmyndarregering, vilket ofta kallades Axel Oxenstiernas regering, och detta med goda sk�l.

Oxenstiernas inflytande och �verl�gsna klokhet var s� stort att ingen kunde ta det ifr�n honom. I utrikesaff�rer var hans ord allr�dande. Genom en fullmakt fr�n den 12 januari 1633 hade han redan utn�mnts till Sveriges fullmyndige legat i Tyskland och var som s�dan oinskr�nkt h�rskare �ver det betydande omr�de som Sveriges arm� er�vrat d�r. Ingen enskild svensk har f�rr eller senare �gt en s�dan makt. Han anses d�rf�r vara Sveriges, historiskt sett, st�rsta statsman.

Postverket
P� initiativ av Oxenstierna grundades den 20 februari 1636 postverket som var en myndighet f�r transport av brev och paket. N�r Postverket sedan firade sitt 300-�rsjubileum 1936 blev Oxenstierna den f�rste person som ej var kunglig som avbildades p� ett frim�rke.

�ktenskap & barn
Den 5 juni 1608 gifte Axel (25) sig med Anna �kesdotter B��t 1579-1649 (29) och de fick barnen:
1) Gustaf (1609-1629) († pest 20 �r)
2) Kristina (1610-1631) († pest 21 �r) (g.m Gustaf Horn)
3) Johan (1611-1611) † (1 dag)
4) Johan (1612-1657)
5) Birgitta (1613-1617) † (4 �r)
6) Barbro (1615-1617) † (2 �r)
7) �ke (1616-1617) † (1 �r)
8) Catharina (1617-1661)
9) Maria (1618-1618) † (1 dag)
10) Gabriel (1620-1620) † (1 dag)
11) Jakob (1621-1621) † (1 dag)
12) Erik (1624-1656)

En av d�ttrarna hette Kristina och hon kom att gifta sig med f�ltmarskalken Gustaf Horn. Genom sitt �ktenskap med B��t blev Oxenstierna ocks� �gare till Tid� slott. Endast tre av deras tolv barn �verlevde sina f�r�ldrar, Johan, Catharina och Erik.

Oxenstiernas (71) insjuknade i r�dkammaren och f�rdes d�rifr�n till sin d�dsb�dd d�r han gick bort den 28 augusti 1654. Han ligger begravd i J�ders kyrka i S�dermanland.

�r	Titel/h�ndelse
1599	Inskriven vid universitetet i Rostock (apr)
1600	Inskriven vid universitetet i Wittenberg (sep)
1602	Inskriven vid universitetet i Jena (aug)
1604	Kom i Karl IX:s tj�nst (sensommaren)
1605	Fick varaktig tj�nst hos Karl IX
1606	Var i Mecklenburg och f�rde giftem�lsavhandling �t Karl IX:s systerdotter
1608	Gifte sig med Anna �kesdotter B��t (juni)
1609 - �	Riksr�d (fr�n juni till sin d�d)
1611	Lagman �ver Norrland (fr�n jan)
1612 - �	Sveriges rikskansler fr�n 6 januari till sin d�d
1613	Undertecknade freden i Kn�red (jan)
1613-1633	H�radsh�vding i Snevringe h�rad, V�stmanland
1614 - �	Upph�jd till Friherre
1617	Riddare vid Gustav II Adolfs kr�ning i Uppsala (12 okt)
1622-1626	Generalguvern�r �ver Riga
1622	Fick biskopsd�met Wenden och de fyra slotten som l�g d�r
1626-1631	Generalguvern�r �ver Preussen (okt)
1632	Generalguvern�r i rhenska och frankiska kretsarna och fullm�ktig legat �ver arm�erna d�r (mars)
1632	Legat i rhenska, frankiska, schwabiska och burgundiska kretsarna (okt)
1633	Svenska kronans fullmyndiga legat i romerska riket och �ver arm�erna (jan)
1633	Medlem av f�rmyndarstyret f�r drottning Kristina (mars)
1636	Grundade postverket
1643 - �	Greve till S�dra M�re
1645	Lagman �ver J�mtland och H�rjedalen (okt)
1649	Axels fru, Anna d�r (70 �r)

Stöd historiesajten!

1588 En pestepidemi h�rjar i Stockholm
1591 Sveriges f�rsta bokhandel �ppnar
1592 Johan III d�r
1595 25-�rskriget slutar, freden i Teusina
1596 Sv�r missv�xt drabbar Sverige
1598-1599 Kriget mot Sigismund
1599 Sigismund avs�tts
1600 Link�pings blodbad
1600-1629 Andra Polska kriget
1604 Karl IX blir kung
1611 Karl IX d�r
1611 Gustaf II Adolf blir kung
1611-1613 Kalmarkriget
1614 Svea Hovr�tt inr�ttas i Stockholm
1619 Halmstads slott �r f�rdigbyggt
1621 Lule�, Pite� och Sundsvall grundas
1623 V�ster�s gymnasium grundas
1624 De f�rsta mynten i koppar pr�glas
1628 Regalskeppet Vasa sjunker
1630 Sverige g�r med i Trettio�riga kriget
1632 Gustav II Adolf stupar vid L�tzen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Fred i Br�msebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor p� landet
1650 P�bud p� kyrkobes�k p� s�ndagar

Källor

B�cker:
• Svenska m�n och kvinnor (Bonniers f�rlag)

Hemsidor:
� riksarkivet.se
� adelsvapen.com
� biografi
� �vre stora bilden
� nedre stora bilden

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!