En av Sveriges första riksdagar hölls i Västeråsklostret sommaren 1527, den så kallade reformationsriksdagen. Riksdagen var sammankallad av Gustav Vasa för att bland annat behandla frågan om den katolska kyrkans framtid i Sverige. I förhandlingar deltog minst 200 delegater, möjligen fler. Under riksdagen hölls en öppen disputation om ”den rätta läran” mellan förespråkare för katolicismen respektive den lutherska läran. Disputationen hölls på svenska för att så många som möjligt skulle kunna förstå.
Riksdagens beslut att dra in kloster och kyrkogods till staten och adeln fick snart konsekvenser för Västerås kloster. Vid påsktid 1528, bara knappt ett år efter riksdagen, stängdes klostret och dominikanerbröderna skingrades. Några av dem fortsatte att arbeta inom kyrkan som präster, medan andras öden förblir okända. Byggnaderna revs i omgångar. Teglet användes både till att bygga på Slottet och till andra hus i staden.
Det var inte ovanligt att dominikanerna lånade ut lokaler till världsliga möten. Riksmöten har hållits i flera av de nordiska klostren men även mindre möten och sammanträden. Klostrens utrymmen var stora och det ansågs mer neutralt att avhandla politiskt känsliga frågor där (så länge det inte gällde dominikanerna). För dominikanerbröderna var det också viktigt att många människor kom till deras kloster.
Enligt källorna hölls riksdagen i klostrets konventstuga. Det har traditionellt i Västerås tolkats som klostrets kapitelsal, den byggnad vars grundstenar är synliga ovan jord än idag. Men det finns inga belägg för att konventstuga och kapitelsal är desamma. Dessutom var kapitelsalen bara 30-40 kvadratmeter stor. Mer troligt är därför att både riksdagen och disputationen 1527 hölls i klosterkyrkan som var stor nog.