Gotha

Gotha
Stad
Gothas vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Thüringen
Kreis Landkreis Gotha
Höjdläge 300 m ö.h.
Koordinater 50°57′N 10°43′Ö / 50.950°N 10.717°Ö / 50.950; 10.717
Yta 69,58 km² ()[1]
Folkmängd 46 019 ()[2]
Befolkningstäthet 661 inv./km²
Borgmästare Knut Kreuch (SPD)
Postnummer 99867
Riktnummer (+49) 03621
Registreringsskylt GTH
Kommunkod 16 0 67 029
Geonames 6550987
OSM-karta 2818690
Gothas läge i Tyskland
Gothas läge i Tyskland
Gothas läge i Tyskland
Läget för kommunen Gotha i Landkreis Gotha
Läget för kommunen Gotha i Landkreis Gotha
Läget för kommunen Gotha i Landkreis Gotha
Webbplats: Gotha

Gotha är en stad i distriktet (Landkreis) med samma namn beläget i det tyska förbundslandet Thüringen. Staden var 1640–1918 residensstad för ett av Thüringens furstendömen.

Gotha ligger norr om bergskedjan Thüringer Wald och cirka 20 km väster om Erfurt. Staden är belägen omedelbart norr om motorvägen (Autobahn) A4 mellan Eisenach och Erfurt och vid järnvägsstambanan Thüringer Bahn med Intercity express-förbindelserna Berlin/Dresden-Frankfurt och Berlin-Halle-Kassel-Düsseldorf.

Staden har en välbevarad historisk stadskärna som domineras av det stora barockslottet Schloss Friedenstein.

Gotha är bland annat känt för sina naturvetenskapliga traditioner och bokförlag, som plats för den tyska arbetarrörelsens antagande av Gothaprogrammet 1875, samt som utgivningsort för Almanach de Gotha från 1763 till 1944.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen hette Gotha Gothaha som betyder "det goda vattnet". Namnet kommer av forntyska guot 'god' och aha 'vatten'. [3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Schloss Friedenstein

Gotha omnämns i skriftliga handlingar första gången 755, och omtalas som stad första gången 1189. Den tillhörde från 1584 wettinernas ernestinska linje och var 1640–1825 residensstad för dellinjen Sachsen-Gotha, 1826–1918 tillsammans med Coburg för Sachsen-Coburg-Gotha.[4]

Gotha utgjorde ett världsberömt centrum för naturvetenskaplig forskning, med bland annat ett känt observatorium på Seeberg samt Justus Perthes och August Petermanns bok- och kartförlag, och var en motpol till det kulturellt orienterade Weimar.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ortens stora verkstadsindustri Gothaer Waggonfabrik utvecklade vid sidan av karuseller och spårvagnar under åren 1913–1945 avancerade flygplan och är känt för världens första jetdrivna flygande vinge, Gotha Go 229. Företaget delades 1997 och lever kvar i form av bolagen Schmitz Gothaer Fahrzeugwerke och Gothaer Fahrzeugtechnik.

Andra stora arbetsgivare är bryggeriet Gothaer Brauerei och flera bolag i industrikoncernen ZF AG.

Gotha var fram till 1945 känt för sina bok- och kartförlag med fokus på naturvetenskapliga ämnen, och för sina försäkringsbolag, men dessa branscher lämnade i huvudsak staden då den kom att hamna i den sovjetiska ockupationszonen och senare DDR.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Födda i Gotha[redigera | redigera wikitext]

Aristokrati[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Scenkonst[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vetenskap[redigera | redigera wikitext]

Verksamma i Gotha[redigera | redigera wikitext]

Aristokrati[redigera | redigera wikitext]

Bildande konster[redigera | redigera wikitext]

Teologi[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Musik och scenkonst[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vetenskap[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 48
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]