Kronologisk lista över svenska kungligheter

Från Wikipedia
Sveriges stora riksvapen

Kronologisk lista över svenska kungligheter är ett register över alla personer som förekommer i den alfabetiska listan, här uppställda i årtalsordning enligt statschefernas regeringstider, från och med Erik Segersäll. Det har varit vid starten av varje svensk regeringstid - uppstigandet på tronen - som den regentens övriga familj blev eller fortsatte att vara kunglig av Sverige.

Undantag har varit icke-kungliga regenter, riksföreståndare som Jöns Bengtsson och Sturarna, eller en folkets hövding och hjälte (utan formell regentbefattning) som Engelbrekt.

Varje kungafamilj redovisas nedan som sin egen enhet, med regenten först omedelbart i vänstermarginalen och gemåler och anhöriga indenterade därunder. Således visas ensamstående regenter (utan egen familj) på helt vänsterställda rader för sig själva med ingen indenterad under sig.

Där det funnits medlemmar av vissa kungliga familjer som verkar saknas i listan anges en kursiverad förklaring på plats. Kungar som ska stå med som barn i föräldrarnas familjer visas där bara med en kursiverad hänvisning till den egna platsen i listan.

För övriga kriteria, se den alfabetiska listans inledande artikel.

Nuvarande tronen från 1650

Sagotiden[redigera | redigera wikitext]

Ur vad som har kallats sagotiden framträder en rad figurer med namn före 970-talet, som inte kan betraktas som svenska historiska personer eller listas nedan. Vissa tidiga hövdingar som har kallats svenska kungar har emellertid existerat. Några som är säkerställda som historiska personer är 800-talets Anund, Björn och Olof (kung år 854 enligt Rimbert), samt det tidiga 900-talets kungar Ring, bröderna Emund och Erik Ringsson och Emund Eriksson. Några som antagits ha varit historiska är Hugleik och Ottar redan på 500-talet, och Olof som bror till Erik Segersäll och far till dennes brorson Björn (nedan)[1].

Tiden från cirka 970 fram till 1000-talets slut[redigera | redigera wikitext]

  • Erik, kung c. 970, även kortvarigt dansk kung, kallad Erik Segersäll
    • Gunhild, drottninggemål c. 980 (Swiatoslawa? - samma person som Sigrid Storråda?), född polsk furstinna i ätten Piast
    • Sigrid, drottninggemål c. 980, kallad Sigrid Storråda (samma person som Gunhild? eller norsk stormannadotter?)
      • Olof – se nästa kung
      • Holmfrid, prinsessa c. 975 dotter (troligen) till kung Erik[2]
      • Emund, prins 970-talet (död ung)[3]
  • Stenkil, kung 1061
    • Gemål av okänt namn, drottninggemål 1061, okänd härstamning, kallad Ingamoder
      • Erik – se kung kallad Stenkilsson död 1067
      • Hallsten – se kung c. 1070
      • Inge – se kungen 1079
    • (okänd maka?)
      • Håkan (enligt vissa källor en son av Stenkil i ett annat förhållande) – se kung c. 1075
  • Hallsten, kung c. 1070
    • (makan okänd)
      • Filip – se kungen c. 1112
      • Inge – se kungen 1118
  • Håkan, kung c. 1075, kallad Håkan Röde, möjligen samma person som Blot-Sven
  • Sven, kung runt 1085, kallad Blot-Sven (Sven som firade blodoffer), möjligen samma person som Håkan
    • (makan okänd – möjligen Gyla, änka efter kung Erik Hedning?)
      • Erik? Kol? – son? möjligen kungen c. 1080
      • Dotter (?) av okänt namn (enligt vissa källor Ceclia-?, mor till kungen 1156 nedan)
  • Inge, kung 1079, kallad Inge den äldre
    • Helena, drottninggemål c. 1082, även kallad Maer (mö), osäker härstamning
      • Kristina, prinsessa död 1122, gift furstinna av Kiev
      • Ragnvald, prins c. 1100, möjligen samma person som kungen c. 1125
      • Margareta, prinsessa död 1130, gift dansk och norsk drottning, kallad Margareta Fredkulla
      • Katarina, prinsessa c. 1105, gift prinsessa av Danmark

Från tiden runt år 1100[redigera | redigera wikitext]

  • Ragnvald, kung c. 1125, kallad Ragnvald Knapphövde
    • (makan okänd)
  • Sverker, kung 1130, kallad Sverker den äldre, Sverker den gamle, Sverker I
    • Ulvhild, se: kung Inge 1118
      • Johan, prins 1130, kallad Jon och Johan Sverkersson den äldre
        • (makan okänd)
        • Kol, möjligen son till Sverker
        • Burislev, möjligen densamme som Sverkers son
          • Knut, prins c. 1152 död ung[7]
          • Dotter (?) av okänt namn (Cecilia? – enligt vissa källor maka till kungen c. 1167)
        • Alf (begravd i Vreta klosters kyrka enligt 1700-talskälla)
        • Ulf eller Ubbe
      • Karl – se kungen 1161
      • Ingegerd, prinsessa död 1204[8], abbedissa
      • Helena, prinsessa c. 1137, gift drottning av Danmark (med kung Knut V ovan)
    • Rikissa, se: kung Magnus 1125
    • (Okänd maka till Sverker)
      • Burislev, möjligen densamme som Johans son
  • Erik, kung 1156, kallad Erik den helige, Sankt Erik, har kallats Erik IX
  • Karl, kung 1161, kallad Karl Sverkersson, har kallats Karl VII (genom retroaktiv numrering från Karl IX), antagligen Karl I
  • Knut, kung c. 1167, kallad Knut Eriksson, Knut I
  • Burislev, kung eller tronpretendent c. 1167
  • Kol, kung eller tronpretendent c. 1169

Från tiden runt år 1200[redigera | redigera wikitext]

  • Erik, kung 1208, kallad Erik Knutsson och Erik som överlevde, har kallats Erik X
    • Rikissa, drottninggemål 1210, född prinsessa av Danmark
      • Ingeborg, prinsessa c. 1212, stammoder (gift med:)
        • Birger, prinsgemål c. 1236 de facto och hertig, oftast kallad Birger jarl
          • Rikissa, prinsessa 1238 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift drottning av Norge m. m.
          • Valdemar – se kungen 1250
          • Magnus – se kungen 1275
          • Kristina, prinsessa c. 1242 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg
          • Katarina, prinsessa c. 1245 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Anhalt
          • Erik, prins 1251 de facto som son till prinsessan Ingeborg, hertig av Svealand m. m.
          • Ingeborg, prinsessa c. 1253 de facto som dotter till prinsessan Ingeborg, gift furstinna av Sachsen-Lauenburg
          • Bengt, prins 1254 de facto som son till prinsessan Ingeborg, biskop och hertig av Finland
        • Birgers andra gemål behöll sin titel som dansk änkedrottning men någon svensk titel är inte känd för hennes del.
      • Sofia, prinsessa c. 1214, gift furstinna av Mecklenburg
      • Katarina, prinsessa c. 1215, gift med bröderna Lars och Filip Petersson
      • Marianne, prinsessa död 1252[7][14], gift furstinna av Pommern, kallad Mariana och Marina
      • Erik – se kungen 1222
  • Erik – kung för andra gången, se ovan för år 1222

Från tiden runt år 1300[redigera | redigera wikitext]

  • Ingeborg, prinsessa 1312, regent 1318[16], gift med prins Erik, född prinsessa av Norge
    • Erik – se prins 1282 ovan
      • Magnus – se nästa kung
      • Eufemia, prinsessa 1317, syster till kung Magnus, gift furstinna av Mecklenburg och mor till kungen 1364
    • Ingeborgs andra gifte och söner sedan hon frånträtt regeringen räknas inte som svenska kungligheter.
  • Magnus, kung 1319, kallad Magnus Eriksson, även norsk kung som Magnus VII
    • Blanka, drottninggemål 1335, även norsk drottning, född furstinna av Namur i ätten Dampierre sur l’Aube
      • Erik – se nästa kung
      • Håkan – se kungen 1362
      • Döttrar av okända namn, 4 prinsessor 1300-talet (döda unga; 2-3 begravda i Ås kloster)
  • Håkan, kung 1362, även norsk kung som Håkon V, kallad Håkan Magnusson
    • Margareta, drottninggemål 1363, även norsk sådan; se statschefen 1389 nedan
      • Olof, prins 1370, även dansk kung som Oluf II och norsk kung som Olav IV
  • Margareta, drottning & statschef 1389, även dansk och norsk, f. prinsessa av Danmark, där kallad Margrethe I, Margareta den stora
    • Håkan – se kungen 1362
      • Olof – se under maken ovan
    • (Hennes adopterade barn efter makens och sonens död:)
      • Erik (hennes systerdotters son) – se nästa kung
      • Katarina, prinsessa c. 1390 de facto, även dansk och norsk prinsessa, född pommersk furstinna, syster till Erik, gift furstinna av Pfalz-Neumarkt, mor till kungen 1440

Från tiden runt år 1400[redigera | redigera wikitext]

  • Erik, kung 1396 och 1435, även dansk kung som Erik VII och norsk som Erik III, född furste av Pommern i ätten Grip, bytte namn från Bogislev, kallad Erik av Pommern och (huvudsakligen i Polen) Eryk Pomorski[18], har kallats Erik XIII
    • Filippa, drottninggemål 1406, även dansk och norsk drottning, född prinsessa av England i ätten Angevin-Lancaster
      • Erik, prins c. 1410 (död ung), även dansk och norsk prins, möjligen född senare och då endast pommersk prins
      • Bogislav, tronföljare utsedd c. 1416 av kusinen kung Erik ovan (tillträdde aldrig)
    • Kung Eriks morganatiska gifte efter avsättningen räknas ej bland svenska kungliga.
  • Karl, kung 1448, 1464 och 1467, kallad Karl Knutsson, har kallats Karl VIII (genom retroaktiv numrering från Karl IX), kallade sig i samtiden Karl II av Sverige, även norsk kung som Karl I, född i adelsätten Bonde
  • Kristian, kung 1457, Kristian I, även dansk och norsk kung, född tysk furste (Oldenburg) i ätten Oldenburg
    • Dorotea, se: kung Kristoffer 1440
      • Johan – se nästa kung
      • Margareta, prinsessa 1457, även dansk och norsk prinsessa, gift drottning av Skottland
      • Kung Kristians söner döda före trontillträdet i Sverige och sonen född efter avsättningen (Fredrik I av Danmark) räknas inte bland svenska kungliga.
  • Karl – kung för andra och tredje gångerna, se ovan för år 1448

Från tiden runt år 1500[redigera | redigera wikitext]

  • Johan II, kung 1497, även dansk och norsk kung, oftast kallad Hans
    • Kristina, drottninggemål 1497, även dansk och norsk drottning, född furstinna av Sachsen i ätten Wettin
      • Kristian – se nästa kung
      • Jakob, prins 1497, även dansk och norsk prins, kallad Iacobus de Dacia, missionär
      • Elisabet, prinsessa 1497, även dansk och norsk prinsessa, gift furstinna av Brandenburg
      • Frans, prins 1497-1511, även dansk och norsk prins
      • Kung Johans söner döda före trontillträdet i Sverige räknas inte bland svenska kungliga.
  • Kristian, kung 1520, Kristian II, även dansk och norsk kung, kallad Kristian Tyrann
    • Elisabet, drottninggemål 1520, även dansk & norsk drottning, född kejserlig prinsessa av Österrike i ätten Habsburg, kallad Isabella
      • Johan, prins 1520 och tronföljare, även dansk och norsk sådan, kallad Hans
      • Dorotea, prinsessa 1520, även dansk och norsk prinsessa, gift furstinna av Pfalz
      • Kristina, prinsessa 1521, även dansk & norsk prinsessa, gift furstinna av Lorraine och Milano
      • Kung Kristians söner döda före trontillträdet i Sverige och sonen född efter avsättningen räknas inte bland svenska kungliga.
  • Sigismund, kung 1592, även polsk kung som Sigismund III
    • Anna, drottninggemål 1592, även polsk drottning, född kejserlig prinsessa av Österrike i ätten Habsburg
      • Anna Maria, prinsessa 1593-1600, även polsk prinsessa
      • Katarina, prinsessa född och död 1594, även polsk prinsessa
      • Vladislav Sigismund, prins 1595, även polsk prins och kung som Vladislav IV
      • Katarina, prinsessa 1596-1597, även polsk prinsessa
      • Kristoffer, prins född och död 1598 (då även modern drottning Anna avled), även polsk prins
    • Konstantia (polsk drottning) - räknas inte som svensk kunglighet.
      • Johan Kasimir, prins (pretendent) 1607-1608, polsk prins
      • Johan Kasimir, prins (pretendent) 1609, polsk prins och kung som Johan II Kasimir
      • Johan Albert, prins (pretendent) 1612, polsk prins och biskop
      • Kung Sigismunds yngre barn med Konstantia pretenderade egentligen aldrig till tronen i Sverige och behöver således inte räknas bland svenska kungliga.

Från tiden runt år 1600[redigera | redigera wikitext]

Från tiden runt år 1700[redigera | redigera wikitext]

  • Karl, kung 1697, Karl XII

Från tiden runt år 1800[redigera | redigera wikitext]

  • Josef Frans Oskar, kung 1844, Oskar I, även norsk kung
    • Josefina Maximiliana Eugenia Napoleana, drottninggemål 1844, även norsk drottning, född prinsessa av Leuchtenberg i ätten Beauharnais
      • Karl – se nästa kung
      • Frans Gustav Oskar, prins 1827 och hertig, även norsk prins, kompositörsnamn Prins Gustaf
      • Oskar – se kungen 1872
      • Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina, prinsessa 1830, även norsk prinsessa, kallad Eugénie, styrelseordförande för sjukhus
      • Carl Nicolaus August, prins 1831 och hertig, även norsk prins
        • Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta, prinsessa 1864 gift med August, även norsk prinsessa, född furstinna av Sachsen-Altenburg i ätten Wettin
  • Oskar Fredrik, kung 1872, Oskar II, även norsk kung
    • Sofia Wilhelmina Marianne Henrietta, drottninggemål 1872, även norsk drottning, född prinsessa av Nassau
      • Gustaf – se nästa kung
      • Oscar Carl August, prins 1859, även norsk prins
      • Oscar Carl Wilhelm, prins 1861 och hertig, även norsk prins
        • Ingeborg Charlotta Carolina Frederike Lovisa, prinsessa 1897, även norsk prinsessa, född prinsessa av Danmark
          • Margaretha Sofia Lovisa Ingeborg, prinsessa 1899, även norsk prinsessa, gift prinsessa av Danmark
          • Märtha Sophia Lovisa Dagmar Thyra, prinsessa 1901, även norsk prinsessa, gift kronprinsessa av Norge
          • Astrid Sofia Lovisa Thyra, prinsessa 1905, gift drottning av Belgien
          • Carl Gustaf Oscar Fredrik Christian, prins 1911
      • Eugen Napoleon Nicolaus, prins 1865, även norsk prins, konstnärsnamn Prins Eugen

Tiden efter år 1907[redigera | redigera wikitext]

  • Oscar Gustaf Adolf, kung 1907, Gustaf V
    • Sophia Maria Viktoria, drottninggemål 1907, född prinsessa av Baden i ätten Zähringen
      • Gustaf Adolf – se nästa kung
      • Carl Wilhelm Ludvig, prins 1884 och hertig, även norsk prins, konstnär och författare som Prins Wilhelm
        • Maria, prinsessa 1908-1914 gift med prins Wilhelm, född storfurstinna av Ryssland som Maria Pavlovna i ätten Oldenburg
          • Gustaf Lennart Nicolaus Paul, prins 1909, landskapsarkitekt som Lennart Bernadotte
      • Erik Gustaf Ludvig Albert, prins 1889 och hertig

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 7-8 (för hela stycket om sagotiden)
  2. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 9
  3. ^ Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80
  4. ^ Herman Lindqvist Historien om alla Sveriges drottningar Norstedts, Stockholm 2006 s. 34
  5. ^ Birger Nerman Sveriges konungar och drottningar genom tiderna AB Svensk Litteratur, Stockholm 1952 s. 129
  6. ^ Numreringen av de svenska kungarna Erik, Knut, Magnus och Sverker: Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 3
  7. ^ [a b] Wilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 77
  8. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 13
  9. ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351
  10. ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
  11. ^ [a b] Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
  12. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 14
  13. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 14 & 16
  14. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 16
  15. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 18
  16. ^ Grethe Authén Blom Norsk Historisk Tidskrift Oslo 1981 s. 425
  17. ^ Find-A-Grave ”Famous”
  18. ^ Edward Rymar: Rodowód książąt pomorskich, Szczecin 1995 ISBN 83-902780-0-6
  19. ^ Lars O. Lagerqvist Sverige och dess regenter under 1000 år Bonniers Stockholm 1982 s. 111