ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRSBÖCKER l SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA har utgivits sedan 1921. Nedan förtecknas de senaste årens utgivning. -----------------212---------------- 1999: 189 Gunnar Richardson, Torsten Rudenschöld. Samhällskritiker och skolreformator 190 Karin Wilmenius, Folkskollärarinnor i Stockholm 2000: 191 Utbildningshistoria 2000 (skolbyggnadernas utformning, finansiering och hyressättning under 1800- och 1900-talen) 192 Nils Slunga, Arbetsstugorna i norra Sverige. Ett filantropiskt företag i skolans tjänst 193 Torsten Husen-Kjell Härnqvist, Begåvningsreserven. En återblick på ett halvsekels forskning och debatt 2001: 194 Lars Larsson , Industri- och hantverksutbildning under två sekler 195 Jan Stigare, Skolan och ungdomspucklarna 2002: 196 Minnen och dokument X: J.P. Martinelle, En utnött folkskollärares anteckningar och minnen 197 Utbildningshistoria 2002 (Skoll·esornas historia) 198 Karin Wilmenius, ABC-boken berättar. En didaktisk studie från Stockholm åren 1770-1900 2003: 199 Sonja Hjorth, Statens kaka. Om nedläggningen av Skolöverstyrelsen och Länsskolnämnderna 200 Gunnar Richardson, Hitler-Jugend i svensk skol- och ungdomspolitik. Beredskaps pedagogik. och demokratifostran under andra världskriget 2004: 201 Sven-Åke Johansson, Den ryska revolutionen och det sovjetiska samhället i debatten och skolans läroböcker 2005: 202 Carl-Axel Axelsson, Engelska åt alla 203 Sven-Åke Johansson, Östersjöområdet i skolans undervisning och värderingar 2006: 204 Lärarprofession i förändring. Från "skolkök" till hem- och konsumentkunskap. Red .: Karin Hjälmeskog 205 Ebbe Lindell, Om rättskrivning. Fakta och kuriosa 2007: 206 Var det bättre förr? En avgångsklass 1947 berättar om de första åren som folkskollärare 207 Minnen och dokument XII: Kadettminnen av överste Claes Bratt Redigerade och kommenterade av Esbjörn Larsson 2008: 208 Anders Nilsson, Yrkesutbildningen i Sverige 1850-1910 209 Ny utbildningshistorisk forskning. Red.: Esbjörn Larsson 2009: 210 Torgny Neveus: I katedern, på orgelstolen, vid bikuporna 211 Matematikundervisningen i Sverige för 100 år sedan. Redovisningar från folkskole- till universitetsnivå FOSTRAN I SKOLA OCH UTBILDNING HISTORISKA PERSPEKTIV Anna Larsson (red.) 212 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA BOX 2056, 750 02 UPPSALA ISBN 91-85130-85-0 ISSN 0347-8461 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ,...... ningstorn på ett sådant sätt att varken minsta ljus eller rörelse skulle kunna avslöja vaktens närvaro. Foucault, 235f. 49 . Alwå, 13, 22. Jfr Böttiger & Moberg som rekommenderade dörrar med glasrutor för att underlätta en övervakning som inte störde barnen . Böttiger och Moberg, 18. 50. Råd och anvisningar angående planering av institutioner för halvöppen barnavård,4; Alwå, 18,och Böttiger& Moberg, 19. 51. Foucault, 203. 52. Goffman, 26f.; Jönsson, 225-233, och Peter Kelly, "Growing up as risky business? Risks, surveillance and the institutionalized mistrost of youth". Journal ofYouth Studies 6:2 (2003), 165. 53. Alwå, 18. 54. Karin Lindahl, "Ej blot til lyst". Svenska Fröbel-Förbundets tidskrift Barnträdgården 8:2 (1925), 33. 55. Foucault, 221-225. 56. Ebba Bergström, "Om arbetet med s. k. problembarn. Några tankar och erfarenheter". Svenska Fröbel-Förbundets tidskrift 18:3 (1935), 43; Lindahl, 33. 57. Hildegard Hetzer, "Psykologiska föredrag". Svenska Fröbel-Förbundets tidskrift 19:4 (1936), 81ff. 58. Hetzer, 81ff. 80 Petter Sandgren: "Mens sana in corpore sano" En studie om Lundsbergs fostrande funktion åren 1910-1968 "Att sända sin son till Lundsberg är att verkligen få en son", har någon sagt. Bakom de orden finner man skolans strävan att både ge goda kunskaper och att dana eleverna till rakryggad hållning och god karaktär - att ge dem en personlig resning och livsstil, eller för att uttrycka de med skolans valspråk: " Mens sana in corpore sano" . 1 Citatet ovan kommer från boken Lundsberg: en livsstil som 1963 gavs ut av Lundsbergs skola. År 2006 fick ett filmteam som jobbade med dokumentären Prinsarnas skola den sällsynta möjligheten att följa elevernas vardag vid intematskolan Lundsberg. Videobilderna visade hur husmor ringde i en klocka för att samla eleverna vid elevhemmet Forest Hill till kvällens middag. Eleverna kom då nerspringande för trappan och ställde upp sig i tre led utanför dörren till matsalen. Längst till höger stod de äldre eleverna på ett led och till vänster de yngre på ett lika rakt led. Husmor gav sedan eleverna tillstånd att gå in i matsalen och ställa sig framför sina stolar. "Gode Gud välsigna maten" sa husmor och eleverna svarade" Amen" . De yngre elever som under middagen tog för stora klunkar eller placerade en armbåge på bordet fick direkt beskedet "utdukning" från någon av de äldre eleverna. straffet "utdukning" betydde att eleven stannar kvar efter middagen och hjälper till att städa undan. Rektorn, som för dagen åt med eleverna, begärde ordet och bad eleverna att skicka maten mellan varandra på ett mer elegant sätt. Efter att måltiden var över ställde sig eleverna vid sina stolar och tackade gemensamt för maten. Sedan lämnade först rektor och husmor salen, tätt följda av hemmets äldre elever, vilka alla höll sina händer gentlemannamässigt knutna bakom 81 sin rygg. På vägen uppför trappan till sina rum passerade eleverna foton på framgångsrika tidigare elever, elever som hade utmärkt sig idrottsligt i grenar som rodd, skytte eller mångkamp. Väl uppe skedde sedan en genomgång av de yngre elevernas rum. De yngsta eleverna benämndes tarmar i Lundsbergs egen inofficiella terminologi medan ledaren bland de äldre eleverna kallades troman. Efter granskningen av rummen delade troman ut straff till de yngre elever som inte skött sina ansvarsområden. 2 Den före detta eleven Ian Wachtmeister, som bodde på elevhemmet Forest Hill mellan åren 1943 och 1951, har beskrivit ett besök vid Lundsberg som en resa bakåt i tiden. 3 Bilderna i TV -dokumentären ger sken av att organisationen och dess traditioner, regler och ritualer lyckats fortleva från början av 1900-talet och in i det nya millenniet, uppbyggd kring en delegerad elevhierarki där ledordet kamratfostran förefaller ha fungerat som organisationens kitt. Stämmer detta? Hur har skolan i så falllyckats med detta? En intematskola som är avgiftsbelagd, socialt exklusiv och som använder kamratfostran som pedagogiskt verktyg förefaller vara något av en anomali inom 1900-talets svenska skolsystem. Var kommer denna fastringstradition ifrån? Vad skulle Lundsberg fostra eleverna till? Vilka metoder användes för att uppnå fostringsmålen? Och hur påverkas elevernas kollektiva beteendekultur, definierat som ett sätt att leva och bete sig som tas för givet, av skoltiden vid Lundsberg? Syfte och källmaterial Uppsatsens övergripande syfte är att ur ett internationellt komparativt perspektiv undersöka Lundsbergs fostrande funktion och hur skolan till synes lyckats bevara sin fastringstradition intakt under en sådan lång tidsperiod. I syftet ligger att analysera vad Lundsbergs skola, sett som en institution, ville fostra sina elever till och hur detta uppnåddes samt hur eleverna själva bidrog till fostran. Vidare kommer sociologen Erving Goffmans begrepp "total institution" att prövas i förhållande till Lundsbergs skola. 82 I uppsatsen kommer jag använda mig av tidigare forskning om elitskolors fostrande funktion och dessas förmåga att reproducera fastringssystem med dess normer och ideal. Studien är inspirerad av sociologen Pierre Bourdieus syn på utbildningens funktion och dess betydelse för social reproduktion, samt av utbildningssociologen Christine Heward samt historikern J .A. Mangans studier om det exklusiva brittiska public school systemet.4 Dessa forskare har undersökt vilken funktion socialt exklusiva skolar har och hur fastringssystemet lyckats bevaras intakt under en lång tidsperiod. För att komma åt de värderingar och ideal som Lundsbergs skola ville förmedla, har skolans egna programskrifter använts. Programskrifterna är tryckta i bokform och förutom en redovisande ekonomisk del finns även tankar kring den fostrande uppgiften presenterade. Undersökningen av elevgruppens beteendekultur grundar sig på självbiografiska texter samt tidningsreportage och debattinlägg i elevtidningen Lundsbergaren som publicerades mellan åren 191 O och 1968. Totalt ingår tjugosju texter i det självbiografiska materialet. Peter Nobel och Sigvard Bernadottes texter är hämtade ur deras respektive memoarer. De övriga tjugofem texterna finns samlade i boken Lundsberg JOO år. Texterna som ingår i denna bok har alla godkänts av Föreningen Gamla Lundsbergare. Ur en kältkritisk synpunkt är det viktigt att beakta detta. Texterna, som alltså har godkänts av före detta elever, kan tänkas visa den bild av skolan som eleverna själva vill förmedla till omvärlden. Tidsperioden för undersökningen är åren 1910-1968 och följer alltså elevtidningens utgivningstid. Denna undersökningsperiod på femtioåtta år ger möjlighet att se hur fastringsuppgiften eventuellt har förändrats över tid. Lundsberg var ett komplett läroverk med nio årsklasser, varav de tre högsta omfattade en latin- och en reallinje. Före 1970-talet spenderade en elev i genomsnitt sex år på skolan, en vistelsetid som sedan minskade till knappt tre år efter 1970-talet och framåt.5 Detta har bidragit till att jag valt att avsluta undersökningsperioden år 1968. 83 Arvet fr§n det engelska public school-systemet Det har funnits både internatskolor och kamratfostran inom det svenska utbildningssystemets historia, men Lundsbergs organisation, regelverk och ritualer pekar mot att dess förebild låg i det engelska public school-systemet som växt sig starkt under mitten av 1800-talet. Det engelska public school-systemet är inte lika öppet som namnet antyder. Skolorna är exklusiva, vilket reglerades av höga terminsavgifter, och enbart tillgängliga för barn ur familjer som tillhör landets ekonomiska och symboliska övre skikt. Engelska internatskolor som exempelvis Eton och Rugby grundades redan under 1500-talet. År 1868 förändrades rekryteringen av eleverna och riktades helt till de familjer som kunde betala skolavgift. Anledningen till förändringen var att the Public School Act röstades igenom det året. Den nya skollagen gav skolorna Charterhouse, Eton, Harrow, Merchant Taylors, Rugby, Shrewsbury St Paul' s, Westminster och Winchester rätten att bedriva privatskolor. Skolorna var juridiskt fristående från kyrkan, staten och kronan och drevs istället som stiftelser .6 Vid början av 1900-talet var Lundsbergs skola den enda internatskolan i Sverige som drevs enligt samma principer som de engelska public schools. I arbetet med utformningen av skolans syfte och officiella program skrev skolans grundare William Olsson att rekryteringen skulle rikta sig till förmögna familjer i Sverige och företagsledare utomlands , vilka skulle vilja ge sina barn en utbildning i en lantlig miljö . I likhet med internatskolor i England och övriga Europa fyllde själva internatlivet en viktig funktion i den fostrande uppgiften. I ett brev tillägnat William Olsson på hans femtioårsdag lovordas Olssons egenskap att värdesätta kamraters förmåga av inbördes fostran. Denna tanke om en inbördes kamratuppfostran var central för motiveringen av internatlivets fostrande förtjänster.? Rent administrativt är likheterna mellan Lundsberg och de nio stora internatskolorna i England tydliga. Skolorna tar in avgifter från eleverna, de drivs som stiftelseägda privatskolor och tillämpar internatsystemet. Utöver de administrativa likheterna har Lundsbergs skola även hämtat inspiration från de engelska privatskolornas mer konkreta 84 inre organisation . Lundsbergs internatverksamhet är uppbyggt av elevhem, där varje elevhem har en elevhierarki som är uppbyggt kring en troman. Denna troman är en framröstad elev som går sista året av sin utbildning. Tromannen har huvudansvaret för disciplineringen av elevhemmets yngre elever, men hela gruppen av seniora elever hjälper till med den fostrande uppgiften. De yngsta eleverna som gick realskola kallades på Lundsberg för tarm eller tarmludd, de som gick sitt första gymnasieår kallades för skämtgymnasister och de som gick de sista åren kallades för storkisar .8 Inom de engelska internatskolorna finner vi en liknande termologi för att markera de inre makthierarkierna. De yngsta eleverna vid de engelska skolorna kallades för fag. Till skillnad från termen tarmludd som användes på Lundsberg, där ordet syftar på att eleven saknar värde, associerar begreppet fag till de feminina och uppassande sysslor personen skulle utföra. Den roll som tromannen har på Lundsberg representeras inom det engelska systemet av en mängd olika titlar. De ledande positionerna benämns oftast som Prefect, Monitor, House Captain eller Fag master.9 Trots de olika titlarna var den centrala arbetsuppgiften densamma, en fostrande uppgift där de yngre eleverna skulle disciplineras och härdas . Utöver dessa mer allmänna likheter i maktstrukturens uppbyggnad finns även specifika företeelser som är gemensamma. Ett exempel är att när någon av de äldre eleverna ropade "Boy up!" på Eton, eller "Tarm!" på Lundsberg , skulle alla yngre elever komma springande. Gemensamt mellan skolorna är att den sista pojken som anländer till platsen får utföra arbetsuppgiften. 10 Att utföra arbetsuppgifter och ärenden åt de äldre eleverna, fagging , var vanligt på både Eton och Lundsberg. Dessa uppgifter utfördes ofta som betalning för ett straff. Syftet med att dela ut uppgifter kunde även vara en ren maktdemonstration av den äldre eleven, där uppgiften i sig helt kunde saknade betydelse . I beskrivningen i Lundsbergs programskrifter av vad en tromans arbetsuppgifter är nämns emellertid även de orovårdande och beskyddande aspekterna. I tromannens ansvarsuppgift låg också att alla vid elevhemmet skulle trivas, det är en del av kärnan i tanken om kamratuppfostran .11 Rangordningen är medvetet etablerad av skolled- 85 ningen för att undvika anarki bland eleverna, faggingsystemet fungerade därmed som en delegering av rektoms makt. Den beskyddande aspekten var tydlig i relationen mellan master och fag, i gengäld mot lydnad svarade mastern för beskydd av sinajags. 12 Fostran till makt och manlighet Maktstrukturer och andra företeelser visar alltså på en gemensam grundtanke på Lundsbergs skola och på de engelska Public schools om hur fostran bör bedrivas och vad den ska resultera i. Även under åren efter att Lundsbergs grundare William Olsson år 1896 fick visionen att bilda en privatskola av engelskt snitt i Sverige, har Lundsberg hämtat inspiration från England. År 1912 publicerades, i skoltidningen Lundsbergaren, en artikelserie skriven av en före detta elev som besökt Eton. I artikeln beskrivs hur Eton fostrar framtidens generaler, chefer och vetenskapsmän . Fostran syftar till en allsidig utveckling som innefattar de fysiska och själsliga aspekterna. Vidare hyllar artikelförfattaren de strikta regler som fanns på skolan och han citerar även de berömda ord som tillskrivs lord Wellington "the hattie of Waterloo was won on the playing-fields of Eton". I artikelns avslutande ord skriver eleven: "Må Lundsberg likt Eton bli en viktig länk, en ddvande kraft i sitt lands utveckling". Artikeln hyllar alltså såväl den organisation som de ideal och målsättningar som fanns vid Eton.13 Christine Heward har undersökt public school systemets fostrande funktion under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Heward beskriver att syftet med dessa skolor var att skapa framtidens makthavare genom ett selektivt urval av barn från familjer tillhörande samhällets övre klasser. Eleverna skulle sedan härdas, både psykiskt och fysiskt, i ett tävlingsinriktat hierarkiskt system där de starkaste skulle överleva medan de svaga skulle lida i tystnad och de allra svagaste skulle sållas bort. 14 Samtliga aspekter som Heward redogör för, kan användas för att beskriva framträdande drag i Lundsbergs fostringsfilosofi. Tävlingsmomentet vid Lundsberg syns tydligt genom ständiga tävlingar mellan de olika elevhemmen och i att framgångsrika idrottsutövare lyfts fram och uppmärksammas. Eleverna vid 86 Lundsberg anger ofta att vetskapen om att de en dag själv skulle vara äldst och få leda gjorde att de kunde acceptera behandlingen de fick utstå som yngre elev, vilket bidrog till att den fanns en känsla av logik med den progressiva maktfördelningen.15 Den exklusiva sociala rekryteringen fanns även vid Lundsberg, Redan år 1896 var månadsavgiften 75 kronor, plus utgifter för skolmaterial. Ål· 1912 var årsavgiften 1200 kronor för de yngre eleverna och 1500 kronor för de äldre. En familj betalade år 1912 omkring 9000 kronor för de genomsnittliga sex åren som eleven gick vid skolan. 16 Mellan åren 1896-1984 har 50 olika svenska adelssläkter, även inräknat kungasläkten Bernadotte, placerat sina barn vid Lundsbergs skolaP I en undersökning av den svenska borgligheten presenterar C.H. Hermanson en lista över de femton mäktigaste finansfamiljerna i Sverige år 1965. 18 Ur de femton familjerna identifierar Hermansson fem finansiella "furstesläkter", vilka är Wallenberg , Wehtje, Johnson, Bonnier och Broström. Vid en granskning av de fem "furstesläkternas" utbildningsstrategier framgår att alla fem familjerna har placerat barn vid Lundsbergs skola. Av de femton mest inflytelserika finansiella släktdynastierna har tio av familjerna haft barn inskrivna vid Lundsbergs skola.19 De brittiska elitskolomas funktion innefattar inte bara ett fastringsideal för samhällets framtida ledare. I pojkskolomas homosociala miljö formades även de manliga ideal som var rådande bland personer ur samhällets övre skikt. Manlighetsforskaren John Tosh menar att public school-systemets fostrande funktion under slutet av 1800-talet, var att skapa självständiga män av pojkar. Skolans homosociala miljö fungerade som ett försvar för könsprivilegiema, samtidigt som disciplineringen av individen verkade för en patriarkal stabilitet. Tosh menar att skolorna även fungerade som ett fostrande faderssubstitut, där skoloma inte bara utbildade eleven utan även uppfostrade honom. Populariteten för intematskolor ökade i England under slutet av 1800talet. Den ökade populariteten bidrog till att intematskolorna fick en större roll i den sociala reproduktionen av manliga ideal för grupper tillhörande samhällets övre skikt. Till skillnad från hemmet saknade 87 intematskolorna såväl kvinnor som referenser till det kvinnliga. Tosh anser att den oövervakade samvaron som rådde vid skoloma präglades av manlighet och de kristna värderingar som predikades från katedrar och predikstolar.20 De flesta skoloma hade en egen kyrka på skolområdet - Lundsbergs kyrka stod klar 1930 - men det råder delade meningar bland de brittiska forskarna om i vilken utsträckning de kristna värderingarna och normerna påverkade elevernas beteendekultur. Historikern J.A. Mangan menar att den kristna fostran som skolorna officiellt marknadsförde, egentligen bara var en fernissa. Enligt Mangan tyder det bevarade självbiografiska materialet från rektorer och elever på att fastringsfilosofin var mer präglad av socialdarwinistiska och stoiska ideai.2 1 Dessa ideal beskrivs bäst av den förre detta Eton-eleven Leslie Stephen: No boy can elbow his way up from the lower remove of the fourth, to the upper division of the sixth, through the common system of "trials" and "removes", without being broken in to man y things, and harden ed sim ply by a process of friction to endure, to suffer, to be patient, to bid his time, without having learnt, (as beings in a lower order of creation learn), to take care of himself, to hold his own, to fight his way, to trust to his own best, his own determination, and coolness, and pluck, without, in a word, being prepared for "the great world of business and society". 22 Att skolorna endast bestod av manliga elever påverkade synen på vad som var kvinnligt respektive manligt. Föreställningarna kring manligt och kvinnligt bands till skolans inre maktstruktur, de yngre eleverna förknippades med feminina egenskaper som underordning och svaghet medan de äldre eleverna representerade manliga egenskaper som styrka och makt. Internatskolornas roll, exempelvis vid reproduktionen av manliga ideal, var betydligt större i England där de nio engelska skolorna utexaminerade ett stort antal elever till skillnad från Lundsberg som var Sveriges enda skola av den här typen. Fostran av eleverna mot ett specifikt manligt ideal tycks dock central även vid Lundsberg P 88 Idrottens roll Den ständiga konkurrensen som fanns inom lagidrotterna i det engelska internatsystemet fyllde, enligt Heward, en viktig funktion vid fostrandet av eleverna. I Pierre Bourdieus undersökningar om de franska elitskolorna betonas det ständiga tävlingsmomentet som den viktigaste ingrediensen vid skapandet av elevens självbild.24 Idrottens officiella syfte vid Lundsberg var att utveckla elevernas fysik, men den fungerade även som ett pedagogiskt instrument för att fostra eleverna mentalt. Grundprincipen med tävlingsmomentet inom idrott är att det klassificerar deltagarna som vinnare eller förlorare. Att lära sig att vinna och förlora fyller även det en fostrande funktion. Genom att vara framgångsrik i sitt idrottsutövande erhöll eleven även status och prestige inom den kollektiva elevgruppen. Den status som de framgångsrika idrottsutövarna åtnjöt vid Lundsberg uppmärksammades av skolledningen genom att de presenterade listor över skolrekord och delade ut medaljer. Att vara fysiskt kompetent ingick i den idealbild som skolan önskade förmedla, tydligt illustrerat genom de bilder av segrande individer och lag som sattes upp på elevhemmens väggar. 25 Den status och beundran som skickliga idrottsmän åtnjöt kom inte enbart från skolledningen; även bland eleverna fick en skicklig idrottsutövare en hög status . I skoltidningen Lundsbergaren ägnades uppskattningsvis femtio procent av utrymmet till att redovisa resultat från skolans idrottstävlingar. I en artikel där idrottens status vid Eton behandlas konstaterar artikelförfattaren att idrotten hade en lika hög status vid Lundsberg som vid Eton. I samma artikel skriver författaren att "En skicklig cricket- eller fotbollsspelare vid Eton, är förmer i lärares och kamraters ögon än den flitiga plugghästen". 26 Under år 1911 pågick en intensiv debatt i tidningen Lundsbergaren kring frågan om det var för mycket idrott vid Lundsberg . De som tog ståndpunkten att så var fallet, hävdade att den ständiga jakten på skolrekord inom idrotterna gick för långt och att elever utan idrottsintresse blev lidande. Svaret från de personer som försvarade idrottens framträdande roll vid skolan, var att idrotten hörde till traditionen och 89 grunden för Lundsberg P I likhet med skolor som Rugby och Eton, tävlade ofta de olika elevhemmen mot varandra. Denna prestigefyllda kamp medförde att eleverna även identifierade sig själv utifrån vilket elevhem man tillhörde. I matriklama syns ett mönster över vilka släkter som residerat på vilket elevhem. Vikten av att eleven bodde vid samma elevhem som den övriga släkten, kan vara en indikator på den rivalitet som fanns mellan hemmen. Rivaliteten kommer även till uttryck i den före detta eleven Sigvard Bemadottes beskrivning: Det var en mycket stark sammanhållning inom varje elevhem mot de andra elevhemmen. De var som små autonoma enklaver som stred och slogs och tävlade. Vissa hem var sedan länge arvfiender. Så var exempelvis mitt hem Gransäter i ständig fejd med Forest Hill. Det gällde att komrna åt varandra var man kunde, framförallt på tävlingar. Men även utanför tävlingsbanan organiserades bataljer. 28 Vid Lundsberg hyllades idrottsliga vinnare och en vinnares idrottsliga egenskaper blev därför synonymt med de ideala karaktärsdrag som var rådande vid skolan. Inom rodden, vilken ansågs som skolans mest prestigefyllda idrottsgren, hyllades egenskaper som ihärdighet, beslutsamhet, disciplin, samarbetsförmåga och självförsakelse. I kontrast till de eftersträvansvärda egenskaperna finner vi de karaktärsdrag som bör undvikas: slarv, slöhet, egoism och självbelåtenhet. 29 Kamratuppfostran - elevernas roll De nyanlända eleverna fick tidigt veta att vid Lundsberg var det de äldre eleverna som bestämde, de nya eleverna var tarmludd och som tarm anpassar man sig efter reglerna. En av de regler som eleverna skulle anpassa sig efter, var att de äldre eleverna hade rätten att straffa de yngre. De elever som anpassar sig efter de regler som finns vid skolan klarar sig från bestraffning medan de elever som inte accepterar reglerna blir straffade. Kroppsbestraffning förekom vid Lundsberg fram till 1953 då de äldre eleverna förbjöds att använda aga som en bestraffningsmetod mot de yngre eleverna. Hur frekvent förekommande kroppsstraff genom aga var är svårt att belägga, men det finns 90 rapporter om incidenter där våld används av de äldre eleverna både före och efter år 1953 . Fastän rätten att använda aga som bestraffning försvann officiellt fanns möjligheten kvar att bestraffa genom att dela ut arbetsuppgifter. Företeelsen hade stöd av skolledningen, som motiverar handlingama som en del av fostringsuppgiften .30 När Lundsbergs elever själva beskriver kamratuppfostran och reglerna på skolan, kan det göras på följande sätt: Gymnasistinvigningen: en sadistisk historia som förvandlade hyggliga tonåringar till en skränande hop utan egna tankar. Förnedrande för både plågoandarna och de plågade, direkt skadligt för båda. Samma med tarmluddet. Sårlana skräptraditioner kan nog alltid uppstå när ungdomar samlas utan tydlig ledning. Det har gett många internatskolor i Sverige och andra länder dåligt rykte ibland välförtjänt. Läs "Flugornas Herre" av Golding och bli botad! 31 Renodlad pennalism såg jag inte till under min tid på Lundsberg. Det gick dock berättelser om sådant och kunde väl ha inträffat. 32 Visst hände det några gånger, när jag kommit för sent till läggningen, att någon övernitisk läggmästare lät mig "böja över" . Jag upplevde då med viss smärta hur fel en bandyklubba kan användas. Men jag lärde mig också att jag själv inte skulle utnyttja denna föga humanistiska "rätt" till bestraffning när jag blev "storkis" .33 Som synes kommenterar eleverna våldet på olika sätt, dessa textutdrag representerar de vanligast förekommande åsikterna i källmaterialet. Trots att eleverna ofta detaljerat beskriver hur skoltiden präglades av fysiskt och psykiskt våld tar de flesta skolan och skoltiden i försvar. Denna paradox har i den allmänna forskningen om kamratuppfostran och pennalism förklarats med att eleven är medveten om att han straffas på grund av givna regler och sin rådande sociala position inom det hierarkiska systemet. Bestraffningarna slår inte blint, den som blir bestraffad blir med tiden den som bestraffar, vilket medför en känsla av rättvisa med systemet.34 91 Initieringsriter - markering av det progressiva maktinflytandet Det självbiografiska material som finns tillgängligt kan ge inblick i skälen bakom att familjer och elever valde Lundsbergs skola. Genom att undersöka motiven till valet av Lundsbergs skola, framträder de förtjänster som föräldrar och elever såg med skolvalet Den mest frekventa förklaringen som elever ger är att de skickades till Lundsberg för att de saknade disciplin. Lundsberg profilerade sig som en skola där eleven utöver akademisk undervisning även disciplinerades och fostrades. Föräldrarna valde alltså Lundsberg för att försäkra sig om att deras barn fick den disciplin och fostran som barnet saknade. På följande sätt förklarar två elever anledningarna till att de hamnade på Lundsbergs skola: Anledningen till denna resa var jag inte riktigt säker på, men förstod att den var en följd av att jag under två år i samma klass i det stora läroverket i Göteborg misslyckats i stort sett i allt utom att spela fotbolPS Med mina dåliga skolbetyg, min tilltagande lymmelaktighet och upprivande scener hemma bedömdes situationen som ohållbar. Haije hade gått på Lundsberg. Det beslöts att jag skulle skickas dit till höstterminen 1945.36 Ordet skickades används ofta i elevernas beskrivning om hur de hamnade på Lundsberg. Det visar att valet av skola sällan var frivilligt även om de unga var medvetna om varför de skickades iväg och vad de förväntades uppnå genom skolgången vid Lundsberg. Många av eleverna var på Lundsberg för att formas från slarviga och underpresterande till att bli disciplinerade och ansvarstagande människor. Lundsbergs fastringssystem var utformat för att ge eleverna just den förvandlingen och här hade systemet med kamratuppfostran en central roll. Systemet med kamratfostran påverkar de nyanlända eleverna hårdast. De blir bestraffade direkt de bryter mot skolans, eller de äldre elevernas, regler. Systemets uppgift är delvis att bryta ner de nyanlända så att de underkastar sig de regler som finns vid skolan. Under den fortsatta skolgången byggs sedan eleverna upp genom ökade 92 artsvarsområden och maktinflytande. Det maktinflytande som eleven får med tiden, synliggörs genom vissa aktiviteter, vilka kan liknas vid övergångsriter. Den första invigningen vid Lundsbergs skola kallas för bastuinvigningen och den är till för de nyanlända eleverna. Invigningen kan ses som en initieringsceremoni där de nya eleverna döps in i skolan. Vad som exakt inträffar under invigningen hålls hemligt bland skolans elever. Den gamla eleven Jan Boris Möller beskriver att under bastuinvigningen satt alla nya elever i bastun med regnkläderna på varefter de äldre eleverna kom in och hällde iskallt vatten över eleverna. 37 Om Jan Boris Möllers beskrivningar helt överensstämmer med verkligheten är inte relevant. Förekomsten av en invigning för att markera elevernas rådande statusställning visar på den betydelse en markering av de skilda statusnivåerna har inom elevgruppen. Den nedbrytande, förnedrande och underkastande delen följs sedan av en stegvis höjning av elevens status och ökat inflytande. Det mönstret syns tydligt under gymnasieinvigningen, vilken markerar att eleverna inte längre är tarmar utan storkisar. Innan eleverna kan ta steget till att bli storkis, ska de först förnedras offentligt för att sedan accepteras in i den nya sociala gruppen. Vad som exakt inträffar under gymnasieinvigningen är också hemligt, de källor som finns anger enbart att det sker under förnedrande förhållanden. 38 Invigningens utformning förs vidare mellan de olika generationerna och skiljer sig mellan elevhemmen.39 Fenomenet att nya medlemmar av en social grupp först bryts ner för att sedan accepteras in i gruppen, är inte unikt för Lundsbergs skola. Den forskning som gjorts kring fenomenet, som på engelska kallas hazing, lyfter fram att syftet är att nya medlemmar ska visa sin lydnad och lojalitet till gruppen och sina kamrater genom att gemensamt genomgå förnedringen. En viktig faktor, som forskningen kring hazing inom militären visat, är att de som blir utsatta tillåter handlingarna. De som tillåter och sedan utför de förnedrande upgifterna, visar sin lydnad och lojalitet mot de äldre inom gruppen och på det sättet skiljs de pålitliga från de opålitliga. Invigningarna vid Lundsberg kan således ses som en demonstration av att den nye eleven 93 underkastar sig de äldre eleverna och de regler som finns vid skolan. Först efter den slutgiltiga lojalitetsbekräftelsen får eleverna ta ett steg upp i elevhierarkin.40 Lundsbergsandan Ordet lundsbergsanda är vanligt förekommande, både i skolans officiella publiceringar samt i de självbiografiska texter som skrivits av före detta elever. När ordet används i officiella texter anknyter det till bevarandet av ett band mellan elever och skola som sträcker sig utöver skoltiden. I det officiella sammanhanget används även ordet för att syfta till bevarandet av den fastringstradition som finns vid skolan. I de självbiografiska texterna åsyftar ordet lundsbergsanda snarare det livslånga vänskapsband som uppstår mellan de elever som gått vid Lundsberg. Men i båda fallen har ordet även använts för att återge den speciella livsstil som skolan står för, och lundsbergsandan står då för egenskaper som stil, hyfs, lojalitet och disciplin. Ordet lundsbergsandan kan därför sägas stå för de åsikter och handlingar som både skolledning och eleverna som grupp tillskrev värde. Det är med den definitionen som den före detta eleven Peter Nobel beskriver de åsikter och attityder som var rådande under hans skoltid vid slutet av 1940-talet. Peter Nobel beskriver sin skoltid vid Lundsberg som positiv och riktar beröm mot lärarna, idrottens roll och de lärdomar som livet vid ett intemat gav honom. Följande är en beskrivning av de attityder som enligt Nobel fanns vid Lundsberg: Det inpräntades i oss att vi var privilegierade som fick gå på denna skola, att därmed följde ett stort ansvar som måste axlas. Vi skulle få viktiga uppgifter i livet och samhället, från vilka vi skulle skilja oss med heder. Ovanpå detta lagrades en föraktfull överklassattityd, som inte uppmuntrades av rektom och de andra lärarna, utan som många elever hade med sig hemifrån. Man såg ner på lägre samhällsklasser, inte med elakhet men nedlåtande.41 Att eleverna vid Lundsberg kände sig speciella kan delvis bero på att de gick vid en avgiftsbelagd skola, en skola som dessutom fostrat Sveriges prinsar. Ett ytterligare exempel på att eleverna ansåg att de 94 var speciella, syns i de slangord som utvecklades vid skolan. NilsGustav Paulson, som gick vid Lundsberg under mitten av 1960-talet, beskriver att ordet tjås eller tjåsare användes för att beskriva alla som inte var som Lundsbergama. Även Peter Nobel beskriver användningen av ordet tjåsare. Enligt honom användes ordet under skoltiden för att beskriva de värmländska ortsborna. Lundsbergama förde sedan med sig ordet i sitt vidare liv och använde det på alla som de ansåg vara underklass. Vissa beteenden förknippades med tjåsare och borde undvikas av lundsbergare. Att åka i tredjeklass i tåget eller spårvagn, var enligt Nobel två sådana handlingar. 42 Sådana skulle man över huvud taget inte beblanda sig med på annat sätt än att man ledde deras arbete, begagnade sig av deras tjänster eller vänligt men med distans frågade hur de mådde och pratade väder, jakt eller skörd med. 43 Nobels och Paulsons redogörelser är från slutet av 1940-talet respektive mitten av 1960-talet, men den nedlåtande attityden mot folk från andra samhällsklasser finns det spår av ännu tidigare. Ett debattinlägg som publicerades i elevtidningen Lundsbergaren år 1918, har rubriken "Hur ska vi få bort föraktet mot arbetarklassen". Debattinlägget visar på att problematiken var densamma, men även att det fanns elever som öppet kritiserade överklassattityderna. Fastän de som kritiserade attityderna var en minoritet passerade de kritiska inläggen skolledningens censur. Detta ger stöd åt Nobels påstående att dessa attityder inte uppmuntrades av rektorer och lärare. Men det finns en skillnad mellan att inte uppmuntra och att aktivt arbeta för att motverka. Skolans grundtanke var just att de som fick tillbringa sin skoltid vid Lundsberg formades till något unikt och speciellt. Detta unika skulle locka eleverna till skolan och det återspeglas även i elevernas egen syn på skolgången . I Lundsbergarens debattinlägg beskriver elever återkommande att Lundsberg fostrar eleverna till ridderlighet och ett fulländat uppförande. Denna syn på en unik ridderlig fostran ligger därmed som grund för uppfattningen att det fanns ett "vi" och följaktligen även ett "de andra". Detta motsäger inte 95 att många elever, av vad som framgår ur källmaterialet, även hade med sig en överklassattityd redan från hemmet. Gemenskap genom anpassning - elevernas reproduktiva roll I en artikelserie i elevtidningen Lundsbergaren från 1925 presenteras "Vem som är en lundsbergare". I den anges att en lundsbergare ska trivas vid skolan, underordna sig skolans lagar och inte bryta mot dem. En lundsbergare ska ha ett fulländat uppförande och vid alla tillfällen uppträda som en gentleman . Att anpassa sig till skolans regler och värderingar var därför avgörande för att eleven skulle accepteras. Den som ifrågasätter systemet, uppträder överlägset, avvikande eller nedlåtande skulle inte ses som en riktig lundsbergare. Detta visar att eleverna själva fyllde en funktion vid reproduktionen av skolans värderingar och organisatoriska utformning och bidrog till att bevara det rådande systemet. Erik Johansson, som var lärare och husfar mellan åren 1955-1986, beskriver hur han själv och rektor Mrutin Lindström under slutet av 1950-talet kämpade för att få bort missbrukandet av elevhierarkin. Johansson skriver att hierarkin vid Lundsbergs internat var striktare än på en del månghundraåriga engelska internat. Det Johansson och Lindström framförallt motsatte sig var hur de äldre eleverna rutinmässigt använde sig av kroppsaga som en straffmetod. Det system av jagging, som var vanligt vid brittiska public schools, förekom även i 1950talets Lundsberg. Med fagging menas att de yngre eleverna fungerar som en uppassare för de äldre eleverna, där de äldre eleverna straffade sinajags om de inte utförde uppgifterna eller om tarmarnas uppförande bröt mot den beteendekultur som tillskrevs värde av de äldre eleverna. Johansson beskriver hur svårigheterna med att ändra på systemet berodde på att systemet försvarades av elever, föräldrar (före detta elever) och äldre hemföreståndare.44 Bland eleverna fanns enligt Johansson åsikten att: Det är bättre att få ett par rapp än att det skrivs en massa papper och så ändå komma hem med sänkt uppförande- eller ordningsbetyg och så kanske få stryk då. 45 96 Att elever och föräldrar var emot förändringar av systemet, visar att tradition och tanken om bevarande var väl förankrat vid Lundsberg. Även inom det brittiska skolsystemet var reproduktionen stark. Under 1800-talet fanns kritik mot rådande makthierarkier inom det brittiska public school systemet. John Chandos hävdar att systemet inte ändrades på grund av det stöd som fanns för systemet bland framstående personer, personer som själva en gång i tiden hade fostrats inom samma system av självstyrande elevgemenskap.46 De som har makt att ändra Lundsbergs utformning och organisation är stiftelsens styrelse. Lundsbergs styrande organ består av före detta elever som själva fostrats i det rådande systemet. Förutom att eleverna kan tänkas vilja hitta mening och syfte i det system som de själva blivit fostrade i, kan man anta att dessa före detta elever upplevde skolan och sin skoltid som positiv. De elever som inte trivdes i internatsystemet och vid skolan Lundsberg, saknade troligtvis intresse av att i framtiden vilja jobba inom skolans stiftelse. Med en positiv inställning till skolans grundtanke och fastringsuppgift är chansen stor att stiftelsen arbetar för att bevara så mycket som möjligt av organisationens utformning och systemets grundtankar, vilket i så fall bidrar till att skolans utformning hålls intakt genom åren. Familjetraditionens reproduktiva roll En vanlig förklaring till varför personer gick vid Lundsbergs skola var att familjetraditionen därmed fördes vidare. Vissa släkter förknippar sig själva med skolan. Om en gammal lundsbergare inte skickade sina barn till Lundsbergs skola kunde det uppfattas som ett svek.47 Bland många elever finns uppfattningen att lundsbergare är något som de alltid kommer att vara, även efter skoltidens slut: Någon Lundsberg-föredetting är jag inte - jag är lundsbergare i presens . Att jag tog studenten 1962 har inte med saken att skaffa, därför att skolgången kan ju avverkas på vilken ort som helst, men har den genomförts på Lundsberg är man fast för livet.48 Detta är mer än bara en känsla. Föreningen Gamla Lundsbergare jobbar aktivt för att behålla kontakten mellan de gamla eleverna och 97 skolan. Detta uppnås genom publicerandet av elevregister, tidningar och arrangerandet av årliga återträffar. Hur skolan ska styras beslutas av de före detta eleverna som väljer styrelsen på stiftelsestämman. Adelsläkter som exempelvis Wachtmeister, Bonde, de Geer och Cederström har alla i generationer skickat sina barn till Lundsberg. Det är också personer ur dessa släkter, som återfinns bland Föreningen Gamla Lundsbergares ordföranden och klubbmästare samt i skolans styrande organ stiftelsens styrelse.49 Att vara engagerad vid utformningen av Lundsbergs skola, ger dessa släkter en möjlighet att påverka hur deras barn ska fostras . Bourdieu har visat att de franska elitskolorna lever i symbios med den ekonomiskt privilegierade samhällseliten. Motsvarande kan sägas även om Lundsbergs skola. Det finns ett kontinuerligt band mellan skolan och familjer ur den svenska adeln samt familjer ur det yttersta finansiella toppskiktet, vilket visas genom att dessa släkter, generation efter generation, skickat sina barn till Lundsberg. Bandet mellan familjer med ekonomiska tillgångar och skolan kommer bland annat till uttryck i att familjerna står för ekonomiska bidrag. Familjen Bernadotte är en av de mest prestigefyllda släkterna som Lundsberg är förknippade med och när elevhemmet Björke byggdes ut år 1963, betalade den svenska kungen 90 procent av byggnadskostnaderna.so Den "totala institutionens" funktion Valet av den geografiska placeringen av skolan i det värmländska jordbrukssamhället går djupare än det faktum att grundaren William Olsson ärvt marken som tillhörde Lundsberg herrgård. En fördel med att placera skolan på landsbygden var, enligt Olsson, att föra ungdomarna ut från städernas hetsande brus och att därmed undvika de frestelser som fanns i en stor stad.51 Den motiveringen används även bland engelska Public Schools till skolornas lantliga placering. Dessutom kunde skolans avskilda placering fylla en funktion i socialiseringen av eleverna. Ur ett sociologiskt perspektiv skulle Lundsbergs skola, med sin lantliga och avskilda placering, kunna betraktas som en "total institution". Begreppet är myntat av sociologen Erving Goffman 98 för att beskriva sociala inrättningar vars inneslutande och totala karaktär är större än vid andra sociala institutioner. Syftet med den totala institutionens organisatoriska utformning är att på bästa sätt kunna förändra eller styra en människas beteendekultur i önskvärd riktning. I livet utanför den totala institutionen finns det olika livssfärer, en plats som personen arbetar på och en annan där hon sover respektive roar sig. Dessa livssfärer är vid "totala institutioner" destillerade till en gemensam geografisk plats där alla aspekter av livet utförs på samma plats under en och samma auktoritet. Lundsbergs strikta regelverk, boendegemenskapen och dess placering mitt ute i den värmländska landsbygden, med skogar och sjöar som naturliga hinder utgör enligt Goffmans teorier en idealisk plats, som genom att avskilja eleven från sin tidigare miljö ger möjlighet att förändra och påverka elevens beteende. Goffman skriver att vare sig en viss total institution uppträder som en god eller ond kraft i samhället, så har den en makt som delvis beror på undertryckandet av en hel rad verkliga eller möjliga sociala gemenskaper.52 Vid Lundsberg illustreras detta av restriktioner för antalet tillåtna hembesök. Den mest frekvent uppgivna anledningen till att en elev började på Lundsberg var ett tidigare dåligt uppförande. Lundsbergs skola var uppbyggd och utformad för att snabbt och effektivt kunna förändra ett icke önskvärt beteendemönster genom att agera som ett fostrande ställföreträde för elevens riktiga familj. Det som skiljer Lundsberg och de brittiska internatskoloma från andra sociala inrättningar med en total karaktär, exempelvis fängelser, fartyg och kloster, är att eleverna själva representerar en del av den auktoritära makten . Eleverna vid dessa skolor är aktiva aktörer vid utformning och bevarande av normer och regler. Men friheten inom institutionen får eleven först under sina sista år vid skolan. Den nyanlända eleven får vid ankomsten till skolan iklä sig sin nya identitet som tarm och möter dessutom en plats där han ska spendera tjugofyra timmar per dygn under en sexårsperiod, med ett regelverk och en hederskodex som han måste anpassa sig till. 99 stutsatser Den forskning som gjorts om socialt exklusiva intematskolor i England, visar att skolsystemet var utformat så att den hårda disciplinen blev ett ställföreträde för faderns fostran och den kamratuppfostrande metoden skulle ge eleverna en snabbkurs i ledarskap. Den ständiga konkurrensen mellan eleverna var till för att härda och fostra eleverna till framtida ledare. På Lundsbergs skola tillämpades ett liknande system, både vad det gäller organisatoriska aspekter och fostringstradition. Med utgångspunkt i dessa likheter mellan Lundsbergs skola i Sverige och dess motsvarigheter i England skulle framtida forskning kunna undersöka huruvida det är relevant att tala om en gemensam anglosaxisk fastringstradition för samhällselitens barn. Eleverna på Lundsberg skulle anpassa sig till och underordna sig skolans och de äldre elevernas regler. Denna anpassningsprocess var utformad så att den drabbade de nyanlända eleverna hårdast. Skolans avskilda placering och det faktum att man ansvarade för elevens fostran under dygnets alla timmar medförde att elevens enda val var just att anpassa sig. Med tiden får sedan eleven en statushöjning och utökat ansvar. Lundsbergs uppgift var även att förädla elevernas karaktär och uppförande. Idrotten fungerade som ett pedagogiskt verktyg för att ge eleverna karaktärsdrag som skolan värdesatte: disciplin, samarbetsförmåga och beslutsamhet. Vid sidan av den organiserade idrotten pågick även en inbördes fysisk och psykologisk kamp mellan eleverna och i den kampen belönades inte samarbetsförmåga eller fair-play. Det som stod på spel var status och inflytande inom elevgruppen. Denna kamp utkämpades inbördes bland eleverna på skolområdet och i elevhemmen. Denna kamratfostranskultur tycks har varit indirekt organiserad av skolan och förefaller ha varit en del i Lundsbergs underförstådda och oskrivna läroplan, med målet att eleverna skulle härdas och anpassa sig till Lundsbergs interna beteendekultur. En anledning till att fastringssystemet bevarats genom åren kan spåras i sammansättningen av skolans beslutande organ, stiftelsen. Denna stiftelse består av före detta elever, vilka kan förmodas ha trivts 100 vid skolan tillräckligt mycket för att engagera sig i dess framtid. Den styrande gruppens mål blir därmed lätt inriktat mot att bevara och inte till att förändra. En förändring av Lundsberg traditionsbundna ritualer eller organisatoriska utformning riskerar att strida mot den gemensamma tradition som skolledning, före detta elever, stiftelsen och Föreningen Gamla Lundsbergare ofta lyft fram som Lundsbergs kärna. Fotnoter J. Lundsberg: en livsstil (Lundsbergs skola, 1963), 12. 2. Loui Bemal & Karin C Falk, Prinsarnas skola - Lundsberg tio år senare (Inspelat 2006. Sändes den 15 januari år 2007 i TV4). 3. Lundsbergs skola JOO år J896-J996 (Filipstad: Föreningen Gamla Lundsbergare, !996), 116. 4. Christine Heward, "Public school masculinities: an essay in gender and power", i Histo1y of education: Major themes, vol. 4, red. Roy Lowe (London: Routledge, 2000); J A Mangan, Social Danvinism and Upper-etass Education in late Victorian and Edwardian England (Manchester: Manchester University Press, 1987); Pierre Bourdieu, The state nobility: Elite selwo/s in the field of power (Cambridge: Polity Press, J 996). 5. Lundsbergs skola JOO år, 67, 94 . 6. J.A. Mangan, Athleticism in the Victorian and Edwardian Public School (London: Frank Cass, 2000) , 2. 7. Lundsbergs skola år J912 (Lundsbergs skola, 191 2), 10, 16. 8. Se exempelvis Peter Nobel, l idealisk riktning: Mitt liv (Stockholm: Atlantis, 2004), 119. 9. Esbjöm Larsson, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. Krigsakademin mellan åren J792-J866 (Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet, 2005), 268-269. 10. Bemal & Falk. Il. Lundsbergs skola JOO år, 92-93. 12. Se exempelvis Larsson, 268-269 . 13. Notis i Lundsbergaren nr 8 (1912). 14. Heward, 521. 15. Se exempelvis Bernal & Falk. 16. Lundbergs skola år J912, 23. 17. Gamla Lundsbergare J896-J984: Man·ikel. 18. C H Hermansson, Monopol och storfinans: De J5 familjerna (Stockholm: Raben & Sjögren, 1965), 264. 19. Gamla Lundsbergare J896-J984. 20 . Denna sammanfattning av Tosh analys är hämtat ur Larsson , 269. 21 . Mangan, Social Danvinism and Upper-etass Education , 135-159. 22. Leslie Stephen, Thoughts of an outsider: Public Schools (1873), citerad ur Mangan, Social Darwinism and Upper-etass Education, 146 . 101 23 . Liknande slutsatser når Larsson, Heward och Tosh. 24. Bourdieu , 73-101 25 . Se exempelvis Bemal & Falk och Lundsbergs skolas historia J896-J946 (Stockholm: Föreningen Gamla Lundsbergare, 1946). 26. Lcmdsbergaren, nr 8 (1912). 27. Lundsbergaren (1911 ). 28. Sigvard Bernadotte, Krona eller klave (Stockholm: Bonnier, 1975), 45-29 . Lundsbergs skola år J9J2, 137-147 . 30. Nobel, 123 . 31. Rutger Bennet i Lundsbergs skola JOO år, 134. 32. Nobel, 123. 33. Fredrik Ohlsson i Lundsbergs skola J00 år, 134. 34. Detta resonemang förs bland annat av Esbjöm Larsson när han relaterar till etnologen Mats Hellspongs undersökningar av kadettraditioner i "Pennalism: En övning i ledarskap", Svenska Dagbladet 19 okt 2003. 35. Fredrik Ohlsson i Lundsbergs skola JOO år, 117 . 36. Nobel, 119. 37. Bernal & Falk. 38. Lundsbergs skola JOO år, 134. 39. Berna1 & Falk . 40. Hank Nuwer, Wrongs of Passage: Fraternities, Sororities, Hazing and Binge Drb1king (Bioomington: Indiana University press, 1999). 41. Nobel, 129. 42 . Lundsbergs skola JOO år, 138; Nobel, 129-130. 43 . Nobel, 129-130 . 44 . Lundsbergs skola JOO år, 93 . 45 . Erik Johansson i Lundsbergs skola JOO år, 93 . 46. Chandos slutsatser är hämtade ur Larsson, 269. 47. Se exempelvis Nobel, 133. 48. Björn Rosengren i Lundsbergs skola JOO år, 125 . 49. Gamla Lundsbergare J896-J984 och Lundsbergs skolas historia J896-J946. 50. Lundsbergs skola JOO år, 83. 51. Lundsbergs skola år J912, 10. 52. Erving Goffman, Totala institutioner: Fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor (Stockholm: Raben & Sjögren, 1973), 14-18. 102 Maria Hedlin: Fostran till förändrade roller? Om synen på kön i skolpolitiska texter 1948-1962 Huruvida flickor och pojkar skulle undervisas tillsammans eller var för sig var en viktig fråga under 1940-talet. ställningstagandet för säreller samundervisning var både avhängigt könsideologi och lokal tradition . Ibland kunde folkskolan delas upp i flickklasser respektive pojkklasser. Det förekom även att skolbyggnaden var indelad i en flicksida och en pojksida med separata ingångar .1 Efter fyra år i folkskolan var det möjligt för flickor att gå över till sjuårig flickskola och pojkar kunde fortsätta till femårig realskola, som antingen var endast för gossar eller för båda könen.2 Flickskolan skilde sig från samskolan både innehållsmässigt och pedagogiskt. Den hade kommit till under den tid då kvinnliga elever var utestängda från läroverket. När läroverket öppnades för flickor i och med 1927 års skolreform hade flickskolan behållits med hänvisning till den kvinnliga ungdomens fysiska och psykiska natur och särart.3 Parallellskolsystemet med folkskola, flickskola och realskola fick utstå allt mer kritik under 1940-talet. Kritikerna menade att eleverna borde gå tillsammans så länge som möjligt i en gemensam skola. Social rättvisa och alla elevers rätt till utbildning fördes fram som principer inom skolpolitiken. Synen på kön var dock oklar. Skillnaderna mellan könen lyftes fram och de kulturella normer som föreskrev att manliga och kvinnliga elever skulle förberedas för olika roller var starka. Enligt detta sätt att se skulle pojkarna fostras till familjeförsötjare och flickorna till husmödrar.4 1940 tillsattes en skolutredning för att se över utbildningsväsendet och dess organisation. Forskare anlitades i utredningsarbetet, bland 103