Arkeologer hittar mäktig faraos befästa hus i Sinaiöknen
När Egyptens största krigarfarao gav sig ut på långa militära fälttåg för att straffa sina fiender var det viktigt att ha platser där armén kunde vila. Nu har arkeologer hittat ett av dessa unika hus.
Tuthmosis III var en av Egyptens mäktigaste faraoner. Nu har man hittat ett av de hus som faraon använde under sina militära kampanjer.
En egyptisk utgrävning har avslöjat resterna av ett 3 500 år gammalt "kungligt vilohus" i norra delen av Sinaiöknen.
Den stora byggnaden är uppförd i lertegel och tros vara en av de viloplatser som uppfördes nära Egyptens östra gräns. De byggdes under den mäktige krigarfarao Tuthmosis III, som officiellt styrde Egypten från 1479–1425 f Kr.
Byggnaden användes troligen för att hysa några av de högt uppsatta medlemmarna i den egyptiska armén när den var ute på fälttåg. Här kunde de få förnödenheter och en välförtjänt vila innan de gav sig iväg österut för att attackera Egyptens fiender. Den här typen av militära kampanjer genomfördes nästan varje år under Tuthmosis III:s regeringstid, så det var praktiskt att ha regelbundna viloplatser.
Enligt arkeologer är det inte osannolikt att faraon själv sov och fick mat här.
Krigarfarao attackerade sina fiender varje år
Tuthmosis III var son till den berömda kvinnliga faraon Hatshepsut, men skulle också själv bli en av de mäktigaste faraonerna i landets historia. Tuthmosis III utvidgade imperiet kraftigt och säkrade gränserna med sina ständiga militära kampanjer. I efterhand har han blivit känd som Egyptens Napoleon på grund av sin imponerande taktiska skicklighet.
Han var långt ifrån den första faraon som älskade livet i armén och själv deltog i striderna vid frontlinjen. Men han var den som var mest effektiv, delvis för att han byggde upp militären för att stödja sina årliga kampanjer.
Det främsta målet för de militära expeditionerna var östra Medelhavet, där Egyptens ärkefiende – kungadömet Mitanni, som styrde över delar av dagens Syrien och Turkiet – fanns.
En av de vanligaste rutterna för de egyptiska trupperna på väg österut kallades "Horusvägen". Den sträckte sig från Egypten genom Sinaiöknen och in i Gazaremsan. På denna strategiskt viktiga väg kunde egyptierna många befästningar och andra militära installationer.
"Det är troligt att denna byggnad användes som en kunglig viloplats på grund av dess arkitektoniska utformning och upptäckten av endast ett fåtal krukskärvor", skriver det egyptiska ministeriet för turism och antikviteter i ett översatt uttalande som delats på ministeriets Facebook-sida.
En del keramik och krukor hittades i huset, men mängden var mycket lägre än vad arkeologer vanligtvis ser i hus av den här storleken.
Det kan tyckas märkligt att avsaknaden av krukskärvor kan säga oss något om vad byggnaden användes till. Arkeologer vet dock att det i egyptiska byggnader av den här storleken för normal bebyggelse nästan alltid finns många fynd av keramikföremål eftersom de var så vanliga.
Det faktum att mycket lite keramik hittades i den här byggnaden betyder förmodligen att det inte var en typisk byggnad som var bebodd året runt.
Dr Mohamed Ismail Khaled, generalsekreterare för Supreme Council of Archaeology i Egypten, påpekar också att de vetenskapliga analyser som gjorts av de föremål som hittats i byggnaden tyder på att den uppfördes under Tuthmosis III:s regeringstid.
Inte nog med det, arkeologerna hittade också en prydnad med en kartusch (ett egyptiskt tecken som betecknar en farao) med Tuthmosis III:s namn på. Detta övertygade dem om att byggnaden måste härröra från faraons tid.
Kartuschen med namnet Tuthmosis III på. En kartusch är en symbol med en oval ring som har en linje undertill. Symbolen betecknar den farao vars namn vanligtvis står skrivet inuti ringen.
Inte alla forskare är övertygade
Studierna tyder dock på att byggnaden inte bara användes under den krigande faraons livstid. Vid ett senare tillfälle verkar byggnaden ha befästs med en rund mur som hade en huvudport mot öster.
Den började tydligen också användas som kyrkogård. Arkeologer har bland annat hittat rester av begravda barn här.
Alla är dock inte lika övertygade av de egyptiska arkeologernas fynd. Anthony Spalinger, professor i antik historia vid University of Auckland i Nya Zeeland, uttryckte sina reservationer mot fynden i ett uttalande till nyhetssajten Live Science.
Han anser att det finns för många tecken på olika perioder i byggnaden. Därför kan vi inte med säkerhet säga att den härstammar från Tuthmosis III:s regeringstid. Det krävs ytterligare undersökningar innan man kan slå fast något.
Spalinger är inte heller övertygad om att faraon själv använde vilohuset.
"Armén hade med sig tält när de var ute på fälttåg. I det kungliga tältet skulle förvänta mig att faraon befann sig", säger professorn.