Vedby kyrka – Bråberg & Nilsson
Historia,  Intressant,  Kyrkor,  Rogers farfar,  Skåne

Vedby kyrka

Min koppling till orten Vedby är en födsel den 1 april 1856, det är min farfars far Bengt Nilsson som föds i den lilla byn i nordöstra delen av Klippans kommun. När Bengt föds är kyrkan i byn från antingen slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Kyrkan renoveras och det byggs till delar fram till början av 1800-talet när man inser att kyrkan är för liten för befolkningen. 1860 bestämdes det att en ny kyrka skulle byggas då den dåvarande inte gick att renovera eller reparera mer. Bygget av kyrkan på börjades 1863 och den invigdes på hösten 1867, samtidigt utvidgades kyrkogården.

Lite av inredningen från den äldre kyrkan bevarades, ett krucifix i ek från medeltiden finns på Historiska museet i Lund, dopfunten sanses vara samtida med den medeltida kyrkan och predikstolen är från 1600-talet. Kyrkan har två klockor, storklockan från 1965 och lillklockan från 1718.

Kyrkan renoverades flertalet gånger under 1900-talet med en större renovering inför 100-års jubileet. På 2000-talet har man bytt värmeanläggning två gånger (en 2001 som renoveras/byts under 2024) och 2014 gjordes en yttre renovering av fasaden och till viss del även taket.

Informationen på denna sida kommer från Svenska kyrkan och en rapport om Vedby kyrka av Karl Johan Kemper fån 2016

Du kanske också gillar

Meningit
10 december 2023
Pentecostes
8 december 2023
Magnus Laurent De Falck
5 december 2023

Nyheter
Jag har börjat lägga en del tid på att snygga till hur de anor som finns med på sidan presenteras, det ska bli en mer enhetlig presentation som enkelt kan användas på alla. Jag har bara påbörjat arbetet som kommer pågå ett tag framöver. [...]
Jag håller för tillfället på med en uppdatering av ordlistan, det var från början ett sätt för mig att lättare komma ihåg olika ord och uttryck som jag hittade när jag släktforskar. Nu med strax över 100 ord i listan kändes det som ett bra tillfälle att spendera lite tid på denna delen av bloggen. En del av orden har ingen hänvisning till var svaren kommer från vilket ska rättas till och jag har inför detta lånat hem lite ordböcker för att verkligen kunna lägga till mer information. [...]
När man släktforskar hittar man ibland intressanta fall, antingen livsöden som jag har skrivit en del om under Intressanta personer i menyn eller intressanta familjer. Jag har stött på både adelssläkter och smedssläkter med koppling till Vallonerna som i stor antal flyttade till Sverige under 1600-talet. Dessa släkter kommer att redovisas under ett nytt menyval som kommer heta släkter, just nu samlar jag information och skriver ihop det som ska presenteras.Ett par släktnamn är skrivna, de kommer att kompletteras med mer fakta både från kyrkoböckerna men även från annan litteratur. Jag kommer även se över strukturen för de personer som samlas under titeln Intressanta personer. [...]
Just nu arbetar jag med en uppdatering av sidorna för mina och min fruns anor, från början gjorde jag de bara som rena redovisningar av födsel, vigsel, barn och dödsfall. Nu har jag lagt till lite mer information på fruns anor tre generationer ner. Jag kommer fortsätta med mina anor på samma sätt och därefter har jag en del fakta som kan kopplas till dessa anor som ska sammanställas och publiceras här. Jag har även uppdaterat menyn då snabbvalen för anorna inte kom med när man kollade på hemsidan via surfplatta eller telefon. [...]

Senast i historia
Min koppling till orten Vedby är en födsel den 1 april 1856, det är min farfars far Bengt Nilsson som föds i den lilla byn i nordöstra delen av Klippans kommun. När Bengt föds är kyrkan i byn från antingen slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Kyrkan renoveras och det byggs till delar fram till början av 1800-talet när man inser att kyrkan är för liten för befolkningen. 1860 bestämdes det att en ny kyrka skulle byggas då den dåvarande inte gick att renovera eller reparera mer. Bygget av kyrkan på börjades 1863 och den invigdes på hösten 1867, samtidigt utvidgades kyrkogården. Lite av inredningen från den äldre kyrkan bevarades, ett krucifix i ek från medeltiden finns på Historiska museet i Lund, dopfunten sanses vara samtida med den medeltida kyrkan och predikstolen är från 1600-talet. Kyrkan har två klockor, storklockan från 1965 och lillklockan från 1718. Kyrkan renoverades flertalet gånger under 1900-talet med en större renovering inför 100-års jubileet. På 2000-talet har man bytt värmeanläggning två gånger (en 2001 som renoveras/byts under 2024) och 2014 gjordes en yttre renovering av fasaden och till viss del även taket. Informationen på denna sida kommer från Svenska kyrkan och en rapport om Vedby kyrka av Karl Johan Kemper fån 2016 [...]
I södra delen av Helsingborg ligger Raus kyrka utmed Råån, ortsnamnet Raus är en sammanslagning av det äldre namnet på ån Raa och ordet os som hänvisar till åmynning. Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet men platsen har varit bebodd sedan yngre stenåldern. Från början bestod kyrkan av långhus, kor, halvrund absid och ett smalt torn i väster. De fönster som fanns satt högt upp under taket, en fönsterram sitter kvar så man kan se hur de ursprungliga fönsterbågarna såg ut. Från början fanns det två ingångar till kyrkan, en i norr för kvinnor och en i söder för män. Under 1300-talet drabbades orten av pesten och det var först på 1400-talet som orten började hämta sig. Under 1400-talet rivs tornet, man slår upp gotiska valv i kyrkan så innertaket får en spetsig utformning. Huvuddelen av den romanska takstolskonstruktionen finns ännu bevarad i intakt skick. Av de ursprungligen 15 takstolarna finns elva kvar. De fyra östligaste togs bort i samband med ombyggnaden av kyrkan 1840. Konstruktionen är helt av ek och består av genomgående takbjälkar med sparrar vilka förenas av högtsittande hanband. En intressant företeelse är den märkning som finns på sparrband och hanband. Timmermännen har här använt sig av runor eller runliknande tecken Helsingborgs stadslexikon Väggarna i kyrkan fick kalkmålningar med bibliska motiv och vid den södra ingången byggdes ett vapenhus. Under 1500-talet renoverades kyrkan och fick en mer gotisk arkitektur, man målade över (eller förstörde) kalkmålningarna från 1400-talet. 1782 bygger man den nuvarande klockstapeln som ersatte en som var byggd 1663, i den finns kyrkans två klockor. Storklockan från 1782 (omgjuten 1817) och lillklockan från 1789 (omgjuten 1881).Under renovering på 1840-talet fick kyrkan det utseende som den har nu, koret, absiden och vapenhuset revs. Man bygger ett nytt vapenhus i väster, korsarmar och takplåtarna byts från bly till koppar. på 1930-talet byts golvet i kyrkan och bänkarna byts till nya byggda i ek. Bilder tagna 2015 Bilder tagna 2015 Bilder tagna 2015 Bilder tagna 2015 Min koppling till Raus kyrka är att min farfars föräldrar gifte i kyrkan 1920 Uppgifterna på denna sida är hämtade frånHelsingborgs stadslexikonSvenska kyrkanRapporten Raus Kyrka – Lunds stift, Kulturhistorisk karaktärstik och bedömning utförd av Kristina Magnusson 2015 [...]
Lite norr om Trollhättan och lite sydväst om Vänersborg ligger Vassända-Naglums kyrka som togs i bruk till julen 1800. De första ritningarna av arkitekt Thure G. Wennberg till kyrkan godkändes redan 1793 men på grund av pengabrist ändrades storleken på kyrkan och den började byggas 1798. Från början hette kyrkan Gustav Adolf efter den regerande kungen Gustaf IV Adolf, men befolkningen kallade kyrkan Gustava. Kyrkans klockor kom från Vassända gamla kyrka, den större gjöts 1757 och den mindre sägs vara från medeltiden.John Eberhardt den yngre fick uppdraget att bygga orgeln och den levererades 1824, efter att Kungliga Överintendentsämbetet gjorde ritningen 1817.Redan 1837 behövde kyrkan repareras och kyrkan genomgick flera renoveringar under tiden den användes. Vid sekelskiftet byttes altaret och ett nytt dopfunt installerades, 1913 byttes orgeln ut. på 1920-talet fick kyrkan elektrisk belysning. Med början 1930 utfördes en större ombyggnad ångvärmare installerades, ett pannrum byggdes under sakristian, portar byttes och nya yttertrappor byggdes.Under 1978-talet installerades eluppvärning, bänkarna fick värmare och det gjordes en bekämpning mot skadedjur. Från slutet av 1970-talet tills 2003 gjordes flera renoveringar men trots detta kom man inte till rätta med det läckande taket och kyrkan stängdes i början av 1990-talet. Bild från Digitalt museum Licens: Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Bild från Digitalt museum Licens:  Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Bild från Digitalt museum Licens:  Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)  Bild från Digitalt museum Licens: Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)  Bild från Digitalt museum Licens:  Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Bild från Digitalt museum Liccens:  Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Bild från Dighitalt museum Licens:  Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Bild från Wikipedia som publiceras som Public domain Kopplingen jag har till Vassända-Naglums kyrka är att Evas morfars föräldrar Karl Edvin Bråberg och Alma Maria Sanberg vigdes i kyrkan den 28 september 1906. Informationen om kyrkan kommer från Bebyggelseregistret som är en del av Riksantikvarieämbetet [...]
När man fördjupar sig i de familjer man hittar när man börjar släktforska hittar man snabbt notiser om emigration eller vistelse i Amerika. Emigrationen till Amerika ökade efter det amerikanska inbördeskriget som slutade 1865, men varför var det så?Under slutet av 1700-talet och fram till 1827 genomgick jordbruket i Sverige stor förändringar och detta kallas skiftesreformer (eller skiften). Man pratar om storskifte, enskifte och laga skifte och syftet med dessa skiften vara att effektivisera jordbruket. Innan kunde en bonde ha små bitar av odlings- och betesmark utspritt i flera olika byar inom socken. Anledningen till denna uppdelning var att sprida riskerna och att få en jämnare fördelning av bra och dåliga jordar. De små bitarna land orsakade dock ett svårarbetat jordbruk och tanken var att genom att sammanfoga odlings- och betesmark till större delar som kunde generera mer avkastning. Den tekniska utveckling gjorde att det inte behövdes så många pigor och drängar vilket fick dessa att i större utsträckning söka sig till städerna efter arbete. Samtidigt hade industrialiseringen tagit fart och många arbetstillfällen ersattes med maskiner. Det fanns med andra ord ett överflöd av personer i Europa och samtidigt i Amerikas inland glesbefolkade områden. Det var många som under dessa åren fick det svårt ekonomiskt och tog chansen att emigrera till Amerika för att kunna få land att odla och en mer stabil plats i livet. Resan till Amerika var dock en lång resa med många farofyllda delar innan man nådde Amerika. Det fanns flera utskeppningshamnar i Sverige men den som de flesta åker från är Göteborg. De som åkte från Göteborg passerade genom tullhusets lokaler innan de fick gå ombord på skeppet som tog dem första delen av resan. Göteborgs inlopp med tullhuset i förgrunden. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Första delen av resan till Amerika gick till Hull i England, därefter fraktades de med tåg till Liverpool där den sista delen av resan gjordes till Amerika och då främst New York. Resan över Atlanten med ångfartyg tog cirka 2 veckor under förfärliga förhållanden. Det mesta blev en bristvara och hygienen gjorda att många blev sjuka under färden över Atlanten. När ångfartygen ankom New York la skeppet till vid Ellis Island, en numera federal ö i New Yorks hamn som är belägen i både New York och New Jersey. 1892 invigdes immigrationsstationen på Ellis Island och fram till 1954 togs nästan 12 miljonen invandrare emot på ön. En del passagerare fick inte komma in i Amerika, om man hade kronisk sjukdom eller uppvisade tecken på dödlig sjukdom fick man resa hem igen. När man skulle registrera sig som invandrade i Amerika blev det problem med våra svenska namn, därav kan det vara lite svårt att hitta de som emigrerad till Amerika. Många amerikaniserade sitt namn medans andra valde att ta ett helt nytt istället. Har man tur finns det brev från emigranterna i Amerika och kanske till och med fotografier som kan hjälpa till vid sökandet i de amerikanska registren. Ellis Island är numera ett museum som man kan besöka i samband med ett besök till Frihetsgudinnan. Immigrant stationen på Ellis Island Medicinsk inspektion på Ellis Island Emigranter som får ett gratis mål mat på Ellis Island Registrerings rummet på Ellis Island Ellis Island från luften Bilderna i galleriet ovan kommer från Unsplash.com och har ingen upphovsrättighet. Läs mer om Ellis Island och den andra ön som ingår i samma område – Frihetsgudinnan på deras hemsida. Där kan man även söka i registret på 65 miljoner passagerarlistor. [...]

Senaste intressanta personen
Söndagen den 2 september 1716 föds Olof Langelius på Rinna prästgård i Väderstads socken i Östergötland, son till Johan Rydberg och hans fru Katarina Langelius. 1726 studerade han på Gymnasiet i Linköping för att bli Student 1736, prästvigd och adjunkt hos sin pappa 1742-1747. Skvadronspredikant vid Östgöta kavalleri 1746 och 1751 regementspraktikant för Östgöta kavalleri. Var med vid pommerska kriget 1758 till 1762, efterlämnade sig en disputation på latin, ett manuskript “Prestechrönica öfver Linköpings stift” samt “Dagbok öfver Svenska arméens campagne i Pommern 1759” som senare blev en bok “Olof Langelius drar i fält – Utdrag ur en östgötaryttares dagbok åren 1758-1762” av Harald Tigerström. 9 augusti 1747 gifter sig Olof på Rinna i Rinna socken med Eva Regina Wadman (Rogers farmors morfars farmors morfars syster). De får 4 barn innan Olof följer med Östgöta regemente till Pommern.Maria Catharina ☆ 1748-07-08 i Väderstad | ✞ 1827-06-19 i HäradshammarOlof ☆ 1751-01-08 i Drothem | ✞ 1751-08-06 i DrothemJohannes ☆ 1752-08-01 i Drothem | ✞ 1776-11-25 i UppsalaEva Christina ☆ 1755-11-25 i Drothem | ✞ 1818-07-03 i Drothem 1767 blir han kyrkoherde i Häradshammar och Jonsberg i Linköpings stift och lever där fram till sin död den elfte november 1782 och i dödsnotisen står det Nov 10.19 Olaus Johannis Lengelius Häradshammars & Jbergs kyrkoherde, jämte invärtes sjukdom. kallbrand i Högra foten samt slag som på 3dje dygnet ändrade hans livf kl. 8 om morgonen Häradshammar (E) C:4 (1765-1830) Bild 280 / sid 553 Karta äver Pommern från Wikipedia utan upphovsrätt [...]
Måndagen den 23 juli 1821 föds August Wilhelm Malm i Lund, son till skräddarmästare Johannes Malm och hans fru Anna Brita Gyberg. Det är en stor familj med 9 syskon födda mellan 1814 till 1835.August tar student som 17 åring och blev därefter elev och medhjälpare åt Sven Nilsson (naturforskare och svenska ornitologins fader) i Lund. På Svens rekommendation blev han anställd på riksmuseum som Carl Jacob Sundevalls biträde och 1841 sänds August till den skandinaviska halvöns nordligaste lapp- och finnmarker (Nordisk familjebok 1912) för zoologiska studier åt vetenskaps akademin. Enligt materialet på Riksarkivet (Svenskt biografiskt lexikon) gästade han olika prästgårdar och pastorn i Jukkasjärvi (Lars Levi Læstadius) klagade på Augusts uppförande. Han skrev en rapport till Sven Nilsson och Carl Jacob Sundevall vilket innebar förlust av anställningen vid riksmuseum. Vad gjorde då August som retade upp Lars Levi Læstadius så?Den 10 oktober 1842 föds oäkta Augusta Wilhelmina av Johanna Agatha Lindstedt, som fader står August Wilhelm Malm. Johanna Augusta bor på prästgården i Vittangi och är dotter till pastorn Ingemar Lindstedt. Att föda ett oäkta barn var skam under 1800-talet och då extra skamligt när det är en prästdotter som är moder, det var detta som Lars Levi klagade på. August Wilhelm Malm, porträtt. Rosett som klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6066:1-3. – Bild från Digitalt museum Publicerat enligt CC BY 4.0 Under 1843-1844 studerar August i Köpenhamn och gifte han sig med Caroline Mathilde Christensen för att sedan flytta tillbaka till Sverige för att inventera Skånes och Blekinges djurvärld. 1 januari 1848 blir han intendent på den naturhistoriska avdelningen på Göteborgs museum, sedermera Naturhistoriska museet. 1881 får August en blodförgiftning och 5 mars 1882 dör August av lunginflammation Det August är mest känd för är en val, en ung blåvalshanne som simmade på grund 29 oktober 1865 i Askimsviken. Valen bogserades in till Lindholmens varv där kroppen flåddes och monterades på en 3-delad trästomme. Valen kom att gå under benämningen den Malmska valen och visades först upp i flera olika städer för att sedan hamna på Ostindiska huset i Göteborg. 1918 flyttades valen från Ostindiska huset till dess nuvarande plats på Naturhistoriska museet. Blåval (Malmska valen) från Digitalt museum  Erkännande (CC BY)  Samtliga bilder ovan från Digitaltmuseum tillgängliga som Creative commans Erkännande (CC BY)  [...]
Jag har vetat en tid att denna man finns med i min frus släktträd tillsammans med författaren Mikael Niemi. Lars Levi Læstadius är en mycket intressant man som uträttade en massa bra saker för samerna, även jag som inte tror på Gud kan se storheten i det gjorde. Lördagen den 10 januari 1800 föds Lars Levi i den lilla byn Jäckvik som ligger i Arjeplogs kommun, son till Carl Læstadius och Anna Magdalena Johansdotter. Pappan Carl var bergsfogde för Nasafjälls silververk som ligger i Pite lappmark, minst tre av Carls anor var präster i Arjeplog och han hade avlägset samiskt påbrå. Under slutet av 1700-talet hade Nasafjälls silververk problem och Carl fick lämna tjänsten som bergsfogde. 1798 avlider Carls första fru (Brita Ljung) och Carl gifter om sig året efter med änkan Anna Magdalena Johansdotter. De flyttar in i ett nybygge som Nasafjällsbolaget hade byggt och här föds Lars Levi 1800, nybygget hade svårodlad jord och låg ödsligt. 1802 flyttar familjen in till Arjeplog istället och försökte försörja sig på fiske och andra bisysslor. Norra Sverige var vid denna tidpunkt att fattigt område och det fanns inte mycket hjälp att få. Både Carl och Anna ansåg att skolning var nödvändig och tidigt kunde barnen läsa och redogöra till viss mån om kristendomens grunder. 1803 prästvigs Carl efter studier vid Uppsala universitet och 1806 blir Carl komminister i Kvikkjokk. 1808 flyttar familjen tillsammans med styvfar och styvmor till Kvikkjokk. Carl var inte bara komminister utan även botaniker och han tog ofta med sig barnen Lars och Petrus ut i skog och mark för att undervisa dem. Familjen pratade svenska och de var även lärda i samiska (lulesamiska) och grekiska. 1816 inleder Lars och hans bror Petrus studier i Härnösand, därefter studerade båda teologi på Uppsala universitet. Under studietiden gjorde Lars resor i både norra som södra Sverige för att studera flora och fauna. Inför Härnösands domkapitel tar båda bröderna lördagen den 19 februari 1825 prästexamen och den 20 februari prästvigs de båda i Härnösands domkyrka. Som ny präst började han som vice pastor i Arjeplog för att därefter vara missionär bland samerna i Pite lappmark. 1826 tillträdde han som kyrkoherde i Karesuando, här fick han användning av sin kunskap av det samiska språket (i Karesuando talades nordsamiska). Det andra stora språket i Karesuando var finska som Lars lärde sig genom att besöka gårdarna och prata med befolkningen. Dialekten som pratas i Karesuando och det närliggande området kallas tornedalsfinska. När Sverige förlorade Finland 1809 i kriget mot Ryssland hamnade en del av den finska befolkningen i Sverige. Just runt gränsen mot Finland som utgörs av Torneälv pratas tornedalsfinska (även kallat Meänkieli som betyder Vårt språk). Standardfinskan lärde sig Lars aldrig att prata. Under 1830- och 1840-talet arbetade Lars i Karesuando och han drabbades av prövningar under tiden där. 1833 blev han svårt sjuk men tillfrisknade, 1839 avled hans son Levi, 1841 avlider hans bror Petrus i lungblödning och samma år insjuknar Lars igen. 1842 tillfrisknade Lars och började studera för att ta pastoralexamen, den examen innebar att han kunde söka jobb som kyrkoherde även utanför lappmarken. Examen avlades i oktober 1843 och Lars blev kort därefter visitator för skolor och församlingar i lappmarkerna. Under dessa visitationer mötte han en ung samisk kvinna som väckte nya tankar hos honom. Kvinnan hette Milla Andersson-Clementsdotter men har blivit känd som Maria, Mary och Maria av Lappland. Det var genom samtalet med henne som Lars började förstå vad en levande tro var. Lars började använda ett grövre språk i sina predikningar med beskrivningar med starka färger. Under vårvintern 1846 började fröet till en väckelserörelse gro då fler och fler kom för att höra Lars predikningar. Under hela tiden i Karesuando och även fortsatt när väckelserörelsen drar igång var kampen mot rusdrycker viktig. Från början var argumenten främst att alkoholen ledde till fattigdom och konflikter för att ändras till att alkoholens ande måste bekämpas med den Helige Ande. I mars 1849 tillträdde Lars tjänst som kyrkoherde i det nya pastoratet Pajala kapellförsamling. Här fortsatte han sina färgstarka predikningar och kampen mot rusdrycker vilket gjorde att han fick problem från de lokala krögarna och bruksägarna som använde rusdrycker för att locka samerna att utföra malmtransporter. Torsdagen den 21 februari 1861 avlider Lars i magcancer i sitt arbetsrum i Pajalas prästgård. [...]
Måndagen den 22 november 1831 föds Ernst Gustaf Detlof Alfred Bexell på Harplinge prästgård, son till Justus Gabriel Bexell och hans fru Eleonora Kristina von Segebaden. Hans far Justus var en lärd man, prost, kyrkoherde och teologie doktor och tillsammans med sin pastorsadjunkt Niklas Sinander undervisades Alfred under perioder i hemmet. Enligt boken Bexells talande stenar av Margareta Strömbom (Margareta är barnbarnsbarn till Alfred) gillade inte Alfred skolan men han var inte obildad utan en självständig man som säker hade problem med den strikta skolgången. Redan som 18-åring arrenderade han prästgården i Harplinge och tre år senare köpte han sin första egna gård. Han anställde jordbrukare från Schleswig-Holstein som visade nya odlingsmetoder som Alfred införde med gott resultat. Det medförde att fler började arbeta på samma sätt vilket innebar en uppryckning och modernisering av jordbruksarbetet i Halland. Utöver jordbruket ägnade sig Alfred åt skogsbruk, kreatursavel och mejeri. Han anlade både tegelbruk och glasbruk och var involverad i utvecklingen av järnvägen i Halland. Tisdagen den 21 juni 1865 gifter sig Alfred med Cecilia Gunilla Wennström och de får fem barn, Justus 1868, Ebba 1871, Ragnar 1874, Alice 1878 och Herdis 1886. Alfred var även aktiv som politiker och satt i riksdagens första kammare 1884-1888 för Hallands län och i riksdagens andra kammare 1889-1894 för Himle härad. 1874 säljer Alfred gården och flyttar till Varbergs trakten där han i omgångar äger tre stora gårdar (Torstorp i Grimeton, Göingegården i Lindberg och Hovgården i Rolfstorp) för att slutligen bosätta sig på Kullagården i Veddige 1899. Bild på Torstorp i Grimeton från Digitalt museum under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license Torsdagen den 3 maj 1900 dör Alfred enligt död- och begravningsboken i Veddige (Veddige (N) FI:2 (1895-1919) Bild 250 / sid 20) av sockersjuka/slaganfall i Varberg och begravs en vecka senare i Veddige. Längst till höger i kolumnen Särskilda anteckningar står det att kistan är flyttad till Grimetons kyrkogård, sannolikt 1902. Graven är placerad så man från den ser Torstorps gård. Bild från Svenskt porträttarkiv under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license [...]

2024 Bard Theme © | Bard Tema av WP Royal.
Tillbaka till toppen