Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildebrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Hildebrand, K.—Hildegard av Bingen
1010
HiTdebrand [-brant], Karl, tysk
språkforskare (1846—75). Skrev bl. a. »Die
Vers-teilung in den Eddaliedern» (1873) ocb
utarbetade en för sin tid förträfflig kritisk
upplaga av den poetiska Eddan (1876). E-k N-n.
Hildebrand, Karl Emil Hildebrand,
tidningsman, politiker (f. 1870 24/9), son till
Hans O. H. H. Blev fil. kand. 1891, fil. lic.
1896, fil. dr och docent i historia 1898, allt
vid Uppsala univ. H.
inträdde 1901 som
biträdande red. i
Stockholms Dagblads
redaktion, var dess
huvudredaktör 1904—13,
blev 1915 andre dir. i
Karlshamns olje- och
kraftfoderfabriks-a.-b.
(senare sammanslaget
med Reymersholms
gamla industri-a.-b.)
och är sedan 1921 ordf,
i Föreningen Sveriges
såpfabrikanter. H. var 1907—08 och 1912—18
led. av Andra kammaren för Stockholms 2:a
valkrets och 1909—13 led. av Första
kammaren för Blekinge län, var en av högerns mest
uppmärksammade talare samt led. av
konstitutionsutskottet 1912—18 och av hemliga
utskottet 1917. H. blev 1917 led. av
folkhus-hållningskommissionen och chef för dess
upp-lysningsavd. samt utarbetade på offentligt
uppdrag det sakrika översiktsarbetet »De
svenska statsmakterna och krigstidens
folkhushållning» (5 bd, 1916—20). Sedan 1916 är
han riksgäldsfullmäktig (ordf, sedan 1925). —
Som tidningsman verkade H. energiskt för
det proportionella valsättets genomförande och
för stärkande av försvaret. Han tog även
framträdande del i moderniseringen av den
svenska högerns partiorganisation. — H. har
bl. a. skrivit »Stockholms historia» (i
»Stockholm», samlingsverk till 1897 års utställning,
1897), »Johan III och Europas katolska
makter» (doktorsavh., 1898), »Demokrati.
Dags-politiska inlägg» (1913), krigstidsreseböckerna
»Ett starkt folk» (1915) och »Donaumonarkien
i krig» (s. å.), »Gustav V» (d. 14 i »Sveriges
historia till våra dagar», 1926) och »Det gamla
och det nya Kina» (1927). Dessutom har H.
redigerat samlingsverken »Uppland» (2 bd,
1905—08; tills, m. A. Erdmann och E.
Apel-qvist), »Rysslands omdaning» (2 bd, 1919—20)
och »Svenskarna i Amerika» (2 bd, 1924—25;
tills, m. A. Fredenholm). V. S-g.
Hildebrandslied [-Ht], se Hildebrand,
sp. 1003.
Hildebrandsson, Hugo Hildebrand,
meteorolog (1838 19/8—1925 29/7); jfr
Hildebrand, släktöversikt 2. H. blev fil. dr och
docent i fysik 1866 i Uppsaja, e. o. adjunkt i
meteorologi och chef för observatoriets
meteorologiska avd. 1874, e. o. prof. 1878 och var
föreståndare för det s. å. upprättade
meteorologiska observatoriet i Uppsala 1878—1907.
Meteorologiska centralanstalten i Stockholm
inrättades (1873) huvudsaki. i
överensstämmelse med de riktlinjer H. uppdragit.
Efter mönster från Frankrike anordnade H.
1871 i samarbete med länens
hushållningssällskap i Sverige
iakttagelser över
frostnätter, åskväder samt
isförhållanden i sjöar
och strömmar vid
omkr. 400 stationer,
vartill 1873 lades
fe-nologiska iakttagelser av växt- och
djurvärlden; detta
obser-vationsnät övertogs
1882 av
Meteorologiska centralanstalten i
Stockholm. 1873
or
ganiserade H. ett observationsnät för
studium av de högre luftlagrens rörelser, vilka
bestämdes genom iakttagelser av molnens
gång på ett antal stationer i olika delar av
landet. Resultaten härav, vilka
offentliggjordes 1874, tilldrogo sig stor uppmärksamhet
och medförde, att den organisation, på vilken
de baserade sig, kom att tjäna som förebild
för en sådan av internationell omfattning.
Stationer för studier av de högre luftlagrens
rörelse genom molniakttagelser upprättades i
nästan alla europeiska länder, och deras
rapporter insändes till Uppsala för bearbetning
under H:s ledning. 1891 blev H. ordf, i den
nytillsatta internationella molnkommissionen,
som fick till uppgift i främsta rummet att
ordna och leda molniakttagelser vid ett stort
antal stationer över hela jorden samt utgiva
en normalatlas över molnformerna. Denna
sistnämnda utgavs 1896 av H. tills, m.
Riggen-bach och Teisserenc de Bort. H:s bearbetning
av molniakttagelserna ledde till en klarare
uppfattning såväl av atmosfärens allmänna
rörelse som av luftrörelsen kring cykloner
och anticykloner. Tills, m. Teisserenc de Bort
ledde H. 1902—03 en expedition till Hald i
Danmark för undersökning av de högre
luftlagren. H. blev 1882 adjungerad och 1891 ord.
led. av den permanenta internationella
meteorologiska kommissionen samt var 1900—07
dennas generalsekr. Led. av Vet.-akad. 1888. (A.Å.)
HiTdebrandt, Johann Lucas von,
österrikisk arkitekt (1668—1745). Han skall ha
lärt av Carlo Fontana, vilket dock icke är
märkbart i H:s arbeten. Däremot har J. B.
Fischer von Erlach påverkat H.; jämte denne
var H. den främste barockarkitekten i
Österrike. H:s förnämsta verk äro Palais
Daun-Kinsky i Wien (1713—16), prins Eugens av
Savojen sommarslott Belvedere i Wien (1714
—23), i en rikt dekorerad, målerisk stil, i
anslutning till fransk smax, samt ombyggnaden
av slottet Mirabell i Salzburg. — Monogr. av
B. Grimschitz (1922). E. L-k.
Hildegard av Bingen, helgon, tysk sierska
(1098—1179). Var abbedissa i benediktinklost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 16 18:45:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0625.html
