Vårsolen letar sig in genom de stora fönstren i S:t Sigfrids kyrka. Ljuset faller fint över den gamla orgeln, det nakna trägolvet och de enkla möblerna härinne. Det mesta har stått här i åratal.
Men ljuset träffar också sådant som fraktats hit på senare tid – som ryskortodoxa ikoner, rökelsekar och en dopfunt. De tillhör den ryskortodoxa församlingen Helige Sergij.
Församlingen ingår i Moskvapatriarkatet i Sverige, som enligt Säpo är ett redskap för den ryska regimen. Och sedan fyra år är det här man håller sina gudstjänster – helt mot hyresvärdens vilja.
– Vi litar naturligtvis på Säpos bedömning. Det är obehagligt för oss. Vi kan inte vara här samtidigt som dem, säger Johan Strindberg, styrelseledamot i den ideella föreningen S:t Sigfrids kyrkas vänner.
Johan Strindberg tittar på glasmålningen med Guds lamm på en kulle, omgiven av andra lamm. Runt omkring finns den ryskortodoxa församlingens målningar.
Angie Gray
”Försöker kapa kyrkan”
Säpos yttrande kom i december 2023. För Johan Strindberg och de andra i styrelsen blev det ännu ett skäl till att få ut Helige Sergij ur kyrkan. Han och kassören Inger Eriksson Trygg, styrelsemedlem också hon, har arbetat på fallet i fyra år.
– De flesta som firar gudstjänst här är oskyldiga. Men krafter i församlingen försöker kapa kyrkan, säger Inger Eriksson Trygg.
I början av 2024 stämde S:t Sigfrids kyrkas vänner Helige Sergij, eftersom församlingen har en hyresskuld på cirka 200 000 kronor. Nu väntar man på domen i Södertörns tingsrätt, som ska komma i höst. Hoppet är att församlingen sedan flyttar ut.
– Vår advokat sa att det enda sättet att få bort dem var att stämma dem, säger Inger Eriksson Trygg.
Emot kvinnliga präster
Fröet till den långdragna konflikten såddes redan 2004. Då blev församlingen S:t Stefanus Koinonia hyresgäst i kyrkan. S:t Sigfrids kyrkas vänner behövde pengarna och den dåvarande styrelsen bortsåg från att församlingen uteslutits ur Svenska kyrkan på grund av sitt kvinnoprästmotstånd.
Men våren 2020 bildades en ny styrelse i S:t Sigfrids kyrkas vänner, bland annat med Johan Strindberg. En styrelse som var aktivt kritisk mot Stefanus Koinonias intolerans mot kvinnopräster och hbtq-personer.
Konflikten blev akut våren 2020, när den nya styrelsen beslöt att inte förlänga hyresavtalet med en annan hyresgäst – Helige Sergijs ryska ortodoxa församling – som haft ett hyreskontrakt på prov i tre månader. S:t Stefanus Koinonia protesterade, med motivering att Helige Sergij skött sig som hyresgäst.
Johan Strindberg och Inger Eriksson Trygg, styrelsemedlemmar i Föreningen Sankt Sigfrids Kyrkas Vänner, känner starkt för den röda träkyrkan, och vill att den ska bli en del av det lokala livet igen.
Angie Gray
Bytte lås på kyrkan
Samtidigt började S:t Stefanus Koinonia försöka ta över kyrkan. Det gjorde man genom att bilda en ny styrelse som man hävdade var den rätta företrädaren för S:t Sigfrids kyrkas vänner. Bland annat hänvisade man till formaliafel som man ansåg att ”den gamla styrelsen” gjort.
Det gick så långt att S:t Stefanus Koinonia bytte lås på kyrkan. Plötsligt kunde Johan Strindberg och de andra i styrelsen inte komma in. Det blev en rättstvist, som S:t Stefanus Koinonia förlorade. Församlingen överklagade ända till Högsta domstolen, som inte tog upp fallet.
– HD:s besked kom i höstas. Nu är S:t Stefanus Koinonia borta men Helige Sergij är kvar. Efter fyra års kamp är vi fortfarande inte klara, säger Johan Strindberg med en suck.
Altaret i S:t Sigfrids kyrka, med gudstjänstföremål som den den ryskortodoxa församlingen tagit dit.
Märta Lefvert
Starka band till kyrkan
Att få tillbaka nycklarna var inte lätt. I februari kom Johan Strindberg och Inger Eriksson Trygg hit med sin advokat för att byta lås. Då var en präst inom Helige Sergij där. Han valde då att kopiera nycklar till dem.
– Nu kommer vi in men vi kan inte ha någon verksamhet här. Våra medlemmar känner sig inte välkomna, säger Inger Eriksson Trygg, som varit aktiv i församlingen ända sedan 1990-talet.
Även Johan Strindberg har starka band till den röda, åttakantiga träkyrkan på en höjd i Aspudden. Hans pappa, Kåre Strindberg, var präst här i många år så han har många barndomsminnen härifrån. Nu vill föreningen att S:t Sigfrids kyrka åter ska bli en del av det lokala livet.
– Det finns inget alternativ till att kämpa. Vi vill inte ge bort kyrkan till den ryskortodoxa församlingen, med tanke på alla som bor här och som kan få glädje av kyrkan, säger Johan Strindberg.
”Vi har betalat hyran och har ingen skuld”
S:t Sigfrids kyrkas vänner har stämt Helige Sergijs församling för att man inte betalar hyran. Men församlingen hävdar att man visst betalar den.
Det finns ingen hyresskuld på 200 000 kronor till S:t Sigfrids kyrkas vänner. Det hävdar Evgenij Ljubimov, ordförande i Helige Sergijs församling.
– Vi betalar hyran till den förening som har rätten till kyrkan. Vi har betalat hela tiden, säger han.
Söker man på webben får man en fingervisning om vad han menar. Man får nämligen två träffar på S:t Sigfrids kyrkas vänner – en sida som hanteras av den förening som funnits sedan 1970 och en sida där S:t Stefanus Koinonia och S:t Sergius Kyrkan uppges vara föreningens församlingar. På den finns också ett plusgirokonto där man kan betala in bidrag – ett helt annat kontonummer än den som den rättmätiga föreningen använder.
”En skuggstyrelse”
Johan Strindberg och Inger Eriksson Trygg arbetar för att den webbsidan ska stängas.
– Det är tydligt att det finns en skuggstyrelse som fortsätter att arbeta för att ta över kyrkan trots att vi fått rätt i domstol, säger Johan Strindberg.
Evgenij Ljubimov menar å sin sida att Johan Strindberg orättmätigt ser sig ”som kung över S:t Sigfrids kyrka”.
– Medlemmarna tycker inte om honom. Han leder en grupp människor som är intresserade av pengar, medan vi är intresserade av att utöva religion, säger han.
Säpo varnar
I december 2023 klassade Säkerhetspolisen det ryskortodoxa Moskvapatriarkatet i Sverige, där Helige Sergijs församling ingår, som en säkerhetsrisk. Det avfärdar Evgenij Ljubimov.
– Vi är inte knutna till den ryska regimen. Vi är en religiös församling, inte en politisk organisation. Vi bor och verkar i Sverige och är intresserade av vad som händer här, inte av vad som händer i Ryssland, säger han.
Vi är intresserade av att utöva religion.
Säpo ser ett säkerhetshot
Enligt Säpo har företrädare för det ryskortodoxa Moskvapatriarkatet i Sverige haft kontakter med personer som arbetar för de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna.
Säpos slutsats är att den ryska staten använder ryskortodoxa kyrkan som en plattform för att inhämta underrättelser och utöva säkerhetshotande verksamhet, genom att utöva påverkan på Sverige och på personer i den ryska diasporan. Bland annat försöker man legitimera det ryska angreppskriget mot Ukraina, enligt Säpo.
Källa: Säpo
De stora fönstren ger ett fint ljus i det åttakantiga kyrkorummet. I dag är det bara den ryskortodoxa församligen Helige Sergij, stämplad som en säkerhetsrisk av Säpo, som håller gudstjänst här.
Angie Gray